FORSKNINGSETIK
Exempel för forskare
När en forskare tar fram sökord och kontrollfrågor inför en litteraturgenomgång är huvudfrågan inte om AI kan skriva texten, utan vilka uppgifter, beslut och ansvar som får hanteras. Dokumentera dataklass, vem som granskar och vilket underlag som måste verifieras.
Mata inte in material som verktyget inte får hantera
Forskningsdata kan innehålla personuppgifter, känsliga uppgifter, sekretessbelagt material, opublicerade resultat eller uppgifter som omfattas av avtal. Använd bara AI-verktyg som din organisation har godkänt för den typen av material.
Dokumentera AI-stöd när det påverkar arbetet
Spara vilka verktyg du använt, vad de användes till och vilka delar du själv kontrollerade. Vid publicering, följ tidskriftens, lärosätets eller finansiärens riktlinjer för AI-redovisning.
AI är inte en oberoende granskare
AI kan ge sken av neutralitet, men den speglar träningsdata, promptens formulering och modellens begränsningar. Använd AI för att hitta frågor att ställa, inte för att slippa ställa dem.
Vad får matas in — och var?
Använd den här tabellen som första filter innan du klistrar in något i ett AI-verktyg. Tveka du, fråga DSO, forskningssekreterare eller IT-ansvarig.
- Grönt (offentligt material): publicerade artiklar, öppna datakällor, egen text utan personuppgifter. Kan användas i externa modeller utan särskild godkännandeprocess.
- Gult (intern men ej känslig): arbetsutkast, projektplaner, kursmaterial. Använd endast godkända verktyg och kontrollera lärosätets policy. Undvik att dela med tredje part.
- Rött (personuppgifter, känsliga uppgifter, opublicerade resultat): får bara hanteras i miljöer som omfattas av personuppgiftsbiträdesavtal och som godkänts för forskningsdata. Många externa konsumenttjänster (gratisversioner av ChatGPT, Claude, Gemini) räknas inte hit.
- Mörkrött (etikprövningspliktigt material, sekretessbelagda uppgifter, registerdata): stannar i den miljö där etikprövningsbeslutet förutsätter — sällan ett extern LLM-gränssnitt utan särskilt avtal.
När krävs etikprövningstillstånd — och hur påverkar AI det?
Etikprövningslagen (2003:460) kräver tillstånd från Etikprövningsmyndigheten för forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter (hälsa, etnicitet, religion, sexualitet m.fl.) eller som direkt involverar försökspersoner fysiskt eller psykiskt.
AI-konsekvens: om du använder ett AI-verktyg för att bearbeta material som ingår i ett etikprövningspliktigt projekt — till exempel intervjudata eller enkätsvar — är AI-verktyget en del av den behandling som godkänts av nämnden. Att byta verktyg eller metod kan kräva ändringsansökan. Kontrollera med din forskningssekreterare eller dataskyddsombud innan du introducerar ett nytt AI-verktyg i projektet.
Personuppgiftsansvar i forskning. Det är normalt lärosätet (universitetet eller högskolan) som är personuppgiftsansvarig (PUA) för forskning som bedrivs inom organisationen — inte den enskilda forskaren. Du agerar inom ramen för lärosätets ansvar och dess godkända rutiner. Fråga lärosätets DSO vilka verktyg som är godkända för forskning med personuppgifter, och vilka avtal som täcker AI-leverantörerna.
ETIKPRÖVNINGAI och oredlighet i forskning
Vetenskapsrådets "God forskningssed" och definitionen av oredlighet (fabricering, förfalskning, plagiering) täcker numera explicit AI-genererat innehåll:
- Fabricering. Att presentera AI-genererade data som riktiga mätresultat är fabricering — en av de allvarligaste formerna av oredlighet.
- Plagiering. Att lämna in AI-genererad text som sin egen utan att redovisa AI-hjälpen kan räknas som plagiering, beroende på lärosätets och tidskriftens policy.
- Förfalskning. Att använda AI för att modifiera bilder, statistik eller data på ett sätt som ger ett missvisande intryck av resultat är förfalskning.
Oredlighet i forskning utreds av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF). Konsekvenser kan inkludera återkallelse av tjänst och publiceringsindragning. Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed är bindande normgivning för forskning som finansieras av VR.
OREDLIGHETSå känner du igen en hallucinerad referens
- DOI finns inte i CrossRef eller leder till en annan artikel.
- Författare existerar men har aldrig publicerat i tidskriften som anges.
- Tidskriften och årgången stämmer, men sidnumret leder till en helt annan artikel.
- Titeln låter rimlig men returnerar inga träffar i Google Scholar, Web of Science eller Scopus.
- AI hänvisar till en "klassisk studie" utan att kunna ange exakt år och förlag.
Dokumentera AI-användning i fyra punkter
- Verktyg och version: "ChatGPT (GPT-4o, oktober 2025)", "Claude 4.5 Sonnet", "Elicit (forskningsläge)" — inte bara "AI".
- Användningsområde: sökstrategi, språkgranskning, kodgenerering, strukturförslag, hypotesgenerering, översättning.
- Kontrollåtgärder: manuell källkontroll, statistisk verifiering, kollegagranskning, jämförelse mot original.
- Avgränsning: vad AI inte användes till (t.ex. dataanalys, tolkning, författarskap av text).
Många tidskrifter (Nature, Science, Elsevier-portföljen, BMJ) kräver numera explicit AI-redovisning i metodavsnittet eller i Author Contributions. Kontrollera tidskriftens senaste policy innan inskick.
Checklista innan AI-utkast används
- Har materialet rätt rättslig grund att hanteras i det valda verktyget?
- Är personuppgifter pseudonymiserade eller helt borttagna?
- Är opublicerade resultat eller hypoteser skyddade från att läcka via träningsdata?
- Är AI-utkastet faktagranskat mot originalkällor?
- Är min egen tolkning tydligt skild från AI:s formuleringar i manuskriptet?
- Har jag dokumenterat hur AI använts enligt finansiärens, lärosätets och tidskriftens regler?
- Finns det skäl att samråda med DSO, etikprövningsnämnd eller juridik innan jag fortsätter?
Två konkreta gränsfall
Fall 1 — språkgranskning av eget manus: Du ber AI putsa språket i ditt diskussionsavsnitt. OK om: ingen opublicerad data ligger i texten, du själv godkänner varje ändring, och tidskriften tillåter AI-assisterad språkgranskning. Redovisa i Acknowledgments eller metodavsnitt.
Fall 2 — analys av intervjucitat: Du vill att AI tematiserar 15 intervjuer med deltagare. Inte OK i extern konsumenttjänst — intervjuer innehåller personuppgifter och materialet är opublicerat. Använd en godkänd miljö (lärosätets enterprise-avtal eller lokalt körd modell), eller gör tematiseringen manuellt.
Primärkällor för regler som påverkar AI i forskning
- Etikprövningsmyndigheten — etikprövningslagen och när forskning kräver tillstånd (öppnas i ny flik)
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) — GDPR och behandling av personuppgifter i forskning (öppnas i ny flik)
- Vetenskapsrådet — God forskningssed (transparens, reproducerbarhet och AI-dokumentation) (öppnas i ny flik)
- EU-kommissionen — AI Act (krav för AI-system i forskning och akademisk publicering) (öppnas i ny flik)
Etik och juridik
Får jag mata in opublicerade forskningsresultat i AI?
Endast om etikprövning, finansiär och avtal med medförfattare tillåter det, och då bara i godkänd miljö. Externa konsumentmodeller riskerar att läcka opublicerade hypoteser via träningsdata.
Hur dokumenterar jag AI-användning i en publikation?
Ange verktyg och version, vad det använts till, vad du kontrollerat och vad AI inte använts till. Tidskrifter som Nature, Science och Elsevier kräver explicit redovisning — kolla riktlinjerna före inskick.
Vad gör jag om AI har fabricerat en referens?
Använd den inte. Verifiera alltid DOI via CrossRef, jämför författare och tidskrift i Web of Science eller Scopus. Verktyg som Elicit och Consensus fabricerar mer sällan men måste fortfarande granskas.