VAD ÄR AI?

ORIENTERA // STRUKTURERA // KRITISERA

Vad generativ AI kan och inte kan i ett forskningssammanhang — och vad du behöver kontrollera oavsett hur bra svaret ser ut.

Senast uppdaterad:

GRUND

AI är ett språk- och resonemangsstöd, inte en forskningsdatabas

Generativ AI tränas på stora textmängder och kan producera sammanhängande svar, förslag och analyser. Den är bra på att strukturera information, hitta begreppsliga samband och formulera alternativ.

Den är däremot inte pålitlig som källa. Den kan hitta på referenser, blanda samman studier och överdriva säkerheten i en slutsats. I forskning ska AI därför användas som stöd för arbetet runt materialet, inte som auktoritet över materialet.

BRA ANVÄNDNING

Där AI ofta hjälper

  • Formulera alternativa forskningsfrågor och avgränsningar.
  • Skapa sökstrategier, synonymlistor och inklusionskriterier.
  • Sammanfatta egna anteckningar och göra läsloggar mer jämförbara.
  • Förklara metodval, begrepp och möjliga bias på ett begripligt sätt.
  • Förbättra språk, struktur och disposition i utkast.

GRÄNS

Där AI inte ska få sista ordet

AI ska inte ensam välja litteratur, bedöma evidensstyrka, tolka känsliga data, dra slutsatser eller skriva fram resultat som om de vore verifierade. Den kan föreslå vad du bör kontrollera, men kontrollen måste göras av dig.

TRANSPARENSKRAV

Deklarera AI-användning — kraven varierar men regeln är tydlig

Allt fler tidskrifter, konferenser och lärosäten kräver att AI-användning i forskning redovisas explicit. Kraven varierar, men en grundregel gäller oavsett: om AI har bidragit till text, analys, strukturering eller formuleringar i ett manus ska det framgå.

  • Metod-/metodikavsnitt: beskriv om och hur AI användes i litteratursökning, datainsamling, transkribering eller analys.
  • Acknowledgements: redovisa AI-verktyg och version om relevant; kontrollera tidskriftens specifika krav.
  • AI är inte medförfattare: de flesta tidskrifter tillåter inte att ett AI-verktyg anges som författare — ansvaret ligger alltid på den mänskliga forskaren.

Kontrollera de specifika reglerna för din tidskrift, institution och finansiär — de skiljer sig åt och uppdateras löpande.

KÄLLKRITIK FÖR CITAT

Verifiera varje referens som AI nämner

AI fabricerar referenser. Det genererar trovärdigt utseende citat — med verkliga eller konstruerade författarnamn, tidskrifter, år och sidnummer — som inte existerar. Problemet minskar inte av att du anger "känd forskning" eller "publicerade studier" i prompten.

Regel: ingen referens som AI nämner används utan att du har hittat och läst originaldokumentet.

  • Sök upp referensen i en primärdatabas: PubMed, Scopus, Web of Science eller Google Scholar.
  • Öppna originaldokumentet och verifiera att det faktiskt säger vad AI påstår att det säger.
  • Om du inte hittar referensen: ta bort den. Den existerar troligtvis inte.

KÄLLOR OCH FÖRDJUPNING

Relevant regelverk och vägledning

  • Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed, vr.se (öppnas i ny flik) — etik, integritet och ansvar i forskning.
  • Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) — krav på etikprövning för forskning på människor och känsliga uppgifter.
  • Dataskyddsförordningen (GDPR, förordning (EU) 2016/679) — personuppgiftsbehandling i forskning, undantag för vetenskaplig forskning (artikel 89).
  • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), imy.se (öppnas i ny flik) — vägledning för GDPR inom forskning och statistik.

KONTROLLERA ALLTID LÄROSÄTETS EGNA RIKTLINJER, PUBLICERINGSVILLKOR OCH ETIKPRÖVNINGSKRAV INNAN AI ANVÄNDS I FORSKNING.

AVSÄNDARE OCH GRANSKNING

Redaktionellt ansvar

Innehållet är skrivet av Christopher Leijon för AI på svenska som praktiskt stöd. Det ska användas tillsammans med professionellt omdöme, lokal policy och aktuell lagstiftning.

SKRIBENT: CHRISTOPHER LEIJON // REDAKTIONELLT ANSVAR: AI PÅ SVENSKA

GUIDEVÄG // STEG 3 AV 11

Nästa: Litteratursökning

Bygg sökblock och ämnesord för rätt databas med AI som stöd, utan att tappa källkontrollen.

Fortsätt till steg 4 →

Till guidens översikt