AI-ÖVERVAKNING PÅ JOBBET 2026 - VAD DU HAR RÄTT ATT VETA
I juni 2026 klandrade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Securitas för kamerabevakning av väktare i tjänstebilar. Samtidigt driver fackförbundet Transport frågan om ett liknande AI-system hos UPS, där förare själva har anmält övervakningen till IMY. Forskning kopplad till Karolinska institutet visar dessutom att nio av tio lagerarbetare redan styrs av algoritmer. AI på jobbet handlar alltså inte bara om chattbotar och textutkast - allt fler system mäter, poängsätter och styr anställda automatiskt. Här är vad som faktiskt hänt, vad lagen kräver, och vad du kan göra om du känner dig övervakad.
Vem står bakom innehållet?
Den här artikeln är redaktionellt framtagen av AI på svenska för anställda, skyddsombud, fackliga företrädare och chefer som vill förstå vad algoritmisk styrning och AI-övervakning innebär i praktiken. Den bygger på ett offentliggjort myndighetsbeslut från IMY, facklig rapportering och en forskningsbaserad genomgång av algoritmisk styrning i lager- och logistikbranschen. Texten är ett underlag för egen bedömning, inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
Securitas fick en reprimand - och UPS är nästa fall som prövas
Securitas Sverige AB installerade kameror riktade mot föraren i vissa tjänstefordon. Kameran analyserade förarens beteende under hela körningen, kunde ge automatiska tillsägelser till både förare och chef, och spelade i vissa perioder även in. Enligt IMY:s beslut var inspelningsfunktionen aktiv i cirka 53 fordon under december 2024 och berörde 119 förare. Realtidsdetektering användes i 53 fordon den 2-18 december 2024 och i 42 fordon den 9 april-31 maj 2025. Securitas motiverade systemet med arbetsmiljö och försäkringsskäl. IMY:s granskning fann att skälen inte gav bolaget rättslig grund enligt artikel 6.1 i GDPR, och den 16 juni 2026 fick Securitas en reprimand för ett integritetskränkande intrång. Ingen sanktionsavgift utdömdes eftersom det rörde ett tidsbegränsat pilotprojekt - något transportfackets ombudsman Gustaf Järsberg kritiserat som en förhållandevis mild påföljd.
Ett snarlikt fall pågår hos budbolaget UPS, där ett AI-system från leverantören Lytx analyserar förarnas blickriktning, körbeteende och om de äter eller dricker bakom ratten. Systemet ger en AI-röst som varnar föraren direkt i förarhytten och skickar poäng till chefen; för många poäng klassar systemet föraren som "osäker" med möten och extra granskning som följd. Fackförbundet Transport försökte stoppa infasningen genom central förhandling, men parterna kunde inte enas - och omkring 50 förare har därefter själva anmält systemet till IMY.
Nio av tio lagerarbetare styrs redan av algoritmer
Securitas och UPS är inga isolerade undantag. En EU-finansierad studie från 2024, som forskaren Ruben Lind vid Karolinska institutet har analyserat vidare, visar att nio av tio lagerarbetare i undersökningen utsätts för någon form av algoritmisk styrning - system som automatiskt fördelar uppgifter, mäter arbetstakt eller sätter mål utan att en människa är inblandad i varje beslut. Ju mer utbredd den algoritmiska styrningen är, desto vanligare blir stress, huvudvärk och kroppsvärk bland de anställda, och olycksrisken ökar när medarbetare tar genvägar för att hinna med. Systemen tenderar dessutom att mäta det som är lätt att räkna - hastighet och volym - och missar sådant som säkerhetsbeteende och samarbete med kollegor.
En återkommande iakttagelse i forskningen är att facket gör skillnad. På arbetsplatser där facket är starkt och involveras innan ett styrningssystem upphandlas - genom riskbedömning, förhandling och tydliga spelregler - blir de negativa arbetsmiljöeffekterna färre. Där algoritmisk styrning i stället införs som ett rent verktygsbeslut, utan förhandling, är riskerna för stress och konflikt större.
Säkerhet på pappret, övervakning i praktiken
Tänk dig en varuchaufför vars arbetsgivare inför ett kamerabaserat körsystem "för säkerhetens skull". Systemet larmar varje gång blicken lämnar vägen mer än en sekund, oavsett om det beror på att en fotgängare korsar gatan eller att chauffören kastar en blick på GPS:en. Poängen samlas och skickas vidare till närmaste chef, som kallar till möte efter tredje varningen samma vecka. Chauffören vet inte exakt vilka beteenden som räknas, hur länge inspelningarna sparas eller vem mer som har tillgång till dem - bara att "kameran ser allt". Resultatet blir sällan säkrare körning, utan en ständig känsla av att bli bedömd, vilket i sig är en arbetsmiljörisk enligt forskningen ovan.
Skillnaden mot ett legitimt system är sällan tekniken i sig, utan om syftet är tydligt avgränsat, om de anställda informerats i förväg, om mindre ingripande alternativ prövats först, och om facket eller skyddsombudet varit med i beslutet innan systemet togs i drift.
Vad GDPR och arbetsmiljölagen faktiskt kräver
IMY är tydlig med att en arbetsgivare behöver en rättslig grund enligt GDPR för att övervaka anställda - i praktiken en intresseavvägning, eller för myndigheter en uppgift av allmänt intresse. Samtycke duger normalt inte, eftersom en anställd sällan kan säga nej till sin arbetsgivare på jämlika villkor. Arbetsgivaren måste också kunna visa varför just den här behandlingen är nödvändig, varför mindre ingripande alternativ inte räcker och hur de anställda har informerats. Behandlingen får inte vara mer omfattande eller närgången än vad syftet kräver, och kontinuerlig, individbaserad realtidsövervakning av arbetsprestation är i regel inte tillåten. Innan ett mer ingripande system tas i drift ska arbetsgivaren normalt överväga, och ofta genomföra, en konsekvensbedömning (DPIA).
Utöver dataskyddsreglerna gäller arbetsmiljölagens krav på att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll inte skapar ohälsosam fysisk eller psykisk belastning. Frågan hör därför hemma i det systematiska arbetsmiljöarbetet tillsammans med skyddsombudet. Medbestämmandelagen (MBL) kan också kräva förhandling vid viktigare förändringar av arbetsförhållandena - ett nytt övervaknings- eller styrningssystem räknas ofta dit. AI-system som används för att övervaka eller utvärdera prestation och beteende hos anställda pekas dessutom ut i EU:s AI-förordnings bilaga III. Från den 2 augusti 2026 kan sådana system klassas som högrisk om de påverkar till exempel arbetsvillkor, uppgiftsfördelning, befordran, uppsägning eller individuell prestationsbedömning. Då tillkommer krav på bland annat mänsklig tillsyn, loggar, riskhantering och information till arbetstagarrepresentanter och berörda arbetstagare. Du kan läsa mer om hur den klassningen görs i vår genomgång av EU:s nya exempel på högrisksystem.
Fem steg innan ni inför ett styrnings- eller övervakningssystem
- Skriv ner syftet konkret. Vad ska systemet faktiskt lösa - och räcker ett mindre ingripande alternativ?
- Fastställ rättslig grund innan ni tecknar avtal. Bygg inte på samtycke; utgå från en dokumenterad intresseavvägning.
- Förhandla enligt MBL innan beslut fattas. Ta med facket och skyddsombudet i planeringen, inte efter att systemet redan är upphandlat.
- Gör en konsekvensbedömning vid mer ingripande system. Dokumentera riskerna för integritet och arbetsmiljö, och vilka begränsningar ni sätter.
- Informera tydligt och avgränsa i tid. Ange exakt vad som mäts, hur länge data sparas och vem som har åtkomst - och utvärdera efter en avgränsad pilotperiod innan ni permanentar systemet.
Läs gärna vår bredare genomgång av AI och arbetsmiljö och varför tydliga AI-regler driver användning i stället för att bromsa den som komplement till stegen ovan.
Prompt: strukturera din fråga om ett övervakningssystem
Fyra steg om du känner dig övervakad
- Be om skriftlig information. Vilket system används, vilket syfte har det, och vilken rättslig grund åberopas?
- Ta upp arbetsmiljöfrågan med skyddsombudet. Stress och press från övervakning är en arbetsmiljöfråga, inte bara en teknikfråga.
- Kontakta facket om systemet inte förhandlats. Ett nytt styrnings- eller övervakningssystem är ofta en fråga som borde ha tagits upp enligt MBL innan det infördes.
- Lämna ett klagomål till IMY vid misstanke om att grunden saknas. Det var klagomål från arbetstagare som ledde till Securitas-tillsynen, och UPS-förarnas anmälningar visar att samma väg kan användas när ett nytt system upplevs sakna stöd.
Vanliga frågor om AI-övervakning på jobbet
Vad hände i IMY:s beslut om Securitas?
IMY granskade kamerabevakning som Securitas Sverige AB genomförde i rondbilar. Inspelningsfunktionen var aktiv i cirka 53 fordon under december 2024 och berörde 119 förare, medan realtidsdetektering användes i 53 fordon i december 2024 och 42 fordon i april-maj 2025. Kameran analyserade förarens beteende och kunde ge tillsägelser samt spela in. IMY konstaterade den 16 juni 2026 att bevakningen saknade rättslig grund enligt artikel 6.1 i GDPR och gav bolaget en reprimand, men ingen sanktionsavgift eftersom det rörde ett avgränsat pilotprojekt.
Får min arbetsgivare övervaka mig med AI?
Bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren behöver en rättslig grund enligt GDPR - i praktiken en intresseavvägning eller, för myndigheter, en uppgift av allmänt intresse. IMY bedömer att samtycke normalt inte kan användas i en anställningsrelation eftersom du inte kan neka fritt. Övervakningen måste dessutom vara proportionerlig, du ska informeras tydligt i förväg, och för mer ingripande system krävs ofta en konsekvensbedömning (DPIA) samt samverkan med facket enligt medbestämmandelagen.
Vad är algoritmisk styrning?
Algoritmisk styrning innebär att programvara eller AI-system automatiskt fördelar arbetsuppgifter, mäter prestation, sätter poäng eller ger direktiv till anställda - ofta i realtid och utan att en människa är inblandad i varje enskilt beslut. Vanligt inom lager, logistik och transport, men förekommer även i kontorsmiljöer genom produktivitetsmätning av mjukvara och kommunikation.
Vad kan jag göra om jag känner mig övervakad på jobbet?
Börja med att be arbetsgivaren om skriftlig information om vilket system som används, vilket syfte det har och vilken rättslig grund som åberopas. Ta upp frågan med skyddsombudet om övervakningen påverkar arbetsmiljön, och med facket om den rör arbetsvillkor som borde ha förhandlats enligt medbestämmandelagen. Du kan också lämna in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om du misstänker att behandlingen strider mot GDPR.
Källor och vidare läsning
- IMY: IMY kritiserar Securitas för kamerabevakning i bil av anställda (16 juni 2026) (öppnas i ny flik)
- IMY: Beslut efter tillsyn enligt dataskyddsförordningen - Securitas Sverige AB (öppnas i ny flik)
- Transportarbetaren: Securitas övervakning av väktare var olaglig (öppnas i ny flik)
- Arbetet: UPS-förare övervakas av AI som sätter poäng (20 maj 2026) (öppnas i ny flik)
- Arbetet: Stora risker när AI styr på lagret (26 maj 2026) (öppnas i ny flik)
- IMY: Kontroll och övervakning av anställda (öppnas i ny flik)
- Sveriges riksdag: Arbetsmiljölag (1977:1160) (öppnas i ny flik)
- Sveriges riksdag: Medbestämmandelagen (1976:580) (öppnas i ny flik)
- EUR-Lex: EU:s AI-förordning, bilaga III (öppnas i ny flik)