Maskinförordningen och AI: vad som gäller från 2027 när maskininlärning sköter säkerheten
Om drygt två månader ersätter EU:s maskinförordning maskindirektivet och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner. För maskiner där maskininlärning sköter en säkerhetsfunktion räcker det då inte längre med tillverkarens egen kontroll – ett anmält organ ska bedöma dem. Här är vad förordningen säger, vad den inte säger och vad du som köper robotar och maskiner till en arbetsplats bör kontrollera.
20 januari 2027: förordningen ersätter direktivet
Förordning (EU) 2023/1230 om maskiner tillämpas från den 20 januari 2027. Samma dag upphör maskindirektivet 2006/42/EG att gälla. Den svenska grundtexten i EU:s officiella tidning angav först 14 januari 2027; datumet rättades till 20 januari i en rättelse den 4 juli 2023.
Enligt Arbetsmiljöverket slutar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om produkter – maskiner (AFS 2023:4) att gälla samma dag. Eftersom det är en EU-förordning gäller den direkt i Sverige, utan att föras över till svenska föreskrifter.
Det gör inte alla maskiner i lager olagliga. Maskiner som släppts ut på marknaden enligt maskindirektivet före den 20 januari 2027 får fortsätta att tillhandahållas, och Arbetsmiljöverket skriver att distributörer kan sälja dem även efter att förordningen börjar tillämpas. För dig som köper betyder det att du under en period kan få erbjudanden om både direktiv- och förordningsmaskiner.
Förordningen säger inte AI – den säger självutvecklande beteende
Ordet AI finns inte i den förteckning som avgör kravet. Bilaga I avsnitt A räknar upp sex kategorier där tillverkaren måste använda ett av de förfaranden som anges i artikel 25.2. Två av dem handlar om det som Arbetsmiljöverket beskriver som att förordningen har ”tagit höjd för artificiell intelligens”:
- Punkt 5: ”Säkerhetskomponenter med helt eller delvis självutvecklande beteende som använder metoder för maskininlärning för att säkerställa säkerhetsfunktioner.”
- Punkt 6: ”Maskiner som har inbyggda system med helt eller delvis självutvecklande beteende som använder metoder för maskininlärning för att säkerställa säkerhetsfunktioner och som inte har släppts ut på marknaden separat, endast med avseende på dessa system.”
Artikel 25.2 ger tre vägar: EU-typkontroll följd av intern tillverkningskontroll (modul B och C), fullständig kvalitetssäkring (modul H) eller kontroll av enskilda exemplar (modul G). Alla tre involverar ett anmält organ. Tillverkarens egenkontroll, modul A, finns inte bland alternativen. Arbetsmiljöverket sammanfattar det så: tillverkaren ”måste alltid anlita en tredje part (anmält organ)” för sådana maskiner.
Avgränsningen är viktig. Kravet gäller när maskininlärningen används för att säkerställa en säkerhetsfunktion. En robot som använder maskininlärning för att optimera plockordningen men har konventionella skyddsfunktioner hamnar inte i punkt 5 eller 6 bara därför. Förordningens skäl 55 säger dessutom att tredjepartskravet inte ska gälla programvara som inte kan lära in eller utvecklas och som bara är programmerad för vissa automatiska funktioner. Och enligt skäl 54 behöver en maskin inte certifieras på nytt enbart för att den innehåller en säkerhetskomponent som redan bedömts av tredje part när komponenten såldes separat.
Vad tillverkaren ska bygga in
Utöver bedömningen ställer bilaga III konstruktionskrav på styrsystem med helt eller delvis självutvecklande beteende eller logik. Tre krav är lätta att fråga leverantören om:
- Maskinen får inte utföra ”åtgärder utöver dess fastställda arbetsuppgift och rörelseutrymme”.
- Uppgifter om den säkerhetsrelaterade beslutsprocessen ska kunna registreras och lagras i ett år – men uteslutande för att kunna visa överensstämmelse på motiverad begäran av en behörig myndighet. Det är alltså inte en logg som förordningen ger dig som användare rätt till.
- Det ska ”alltid” vara möjligt att korrigera maskinen för att bibehålla dess inneboende säkerhet.
Därtill får inställningar eller regler som maskinen själv genererar, även under inlärningsfasen, inte ändras om ändringen kan leda till riskfyllda situationer. Och enligt ergonomikraven i punkt 1.1.6 ska en sådan maskin i förekommande fall kunna informera operatören om sina planerade åtgärder, till exempel vad den ska göra och varför, på ett begripligt sätt. Det är tillverkarens krav, men det är också underlag för din egen riskbedömning.
Fem saker att kontrollera innan du skriver på
Maskinförordningen innehåller enligt Arbetsmiljöverket produktkrav som berör tillverkare, distributörer och importörer. Ditt ansvar som arbetsgivare vid användning står i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:11) om arbetsutrustning, och de är skälet till att kontrollerna nedan lönar sig:
- Fråga om säkerhetsfunktionerna. Använder någon säkerhetsfunktion maskininlärning med självutvecklande beteende? Svaret avgör om bilaga I avsnitt A punkt 5 eller 6 är aktuell.
- Läs EU-försäkran om överensstämmelse. Enligt mallen i bilaga V ska försäkran i tillämpliga fall ange det anmälda organets namn och nummer och vilket intyg det har utfärdat. Om leverantören säger att maskinen har självlärande säkerhetsfunktioner men försäkran inte nämner något anmält organ, är det en fråga att ställa innan köpet.
- Begär bruksanvisningen på papper om du behöver den. Den får vara digital, men vid köpet ska tillverkaren på din begäran kostnadsfritt leverera en pappersversion inom en månad. Enligt AFS 2023:11 ska de instruktioner som följer med utrustningen vara tillgängliga för de arbetstagare som berörs.
- Kontrollera att utrustningen passar arbetet. AFS 2023:11 kräver att du undersöker och riskbedömer om utrustningen är lämplig för det arbete som ska utföras. Utrustning som omfattades av produktregler när den släpptes ut får användas bara om den uppfyller kraven på utformning och information i de regler som gällde då.
- Planera kontroll och instruktioner. Om säkerheten beror på installationen ska utrustningen kontrolleras innan den tas i bruk första gången, och resultatet dokumenteras. Arbetstagarna ska få instruktioner om bland annat onormala situationer som kan förutses vid användningen.
Var försiktig med egna förändringar. Den som utför en väsentlig ändring av en maskin räknas enligt artikel 18 som tillverkare och får tillverkarens skyldigheter. AFS 2023:11 kräver dessutom extra kontroller efter bland annat ombyggnad eller när något annat ovanligt har inträffat som kan påverka säkerheten. Om en programuppdatering av en självlärande säkerhetsfunktion hör dit är en bedömning i det enskilda fallet; föreskrifterna nämner inte uppdateringar.
Hur maskinförordningen förhåller sig till AI-förordningen
Här har reglerna ändrats i år. Förordning (EU) 2026/1744, den digitala omnibusförordningen om AI, trädde i kraft den 27 juli 2026 och ändrar både AI-förordningen och maskinförordningen. Datumen för resten av AI-förordningen går vi igenom i AI Act-omnibusen 2026: vad skjuts upp.
För maskiner är ändringen principiell. Maskinförordningen har flyttats från avsnitt A till avsnitt B i AI-förordningens bilaga I. För högrisk-AI enligt artikel 6.1 som hör till produkter i avsnitt B gäller därmed bara artiklarna 6.1, 60a och 102–112 i AI-förordningen. AI-förordningens högriskkrav ska i stället föras in i maskinförordningen: kommissionen ska anta delegerade akter som lägger till hälso- och säkerhetskrav i maskinförordningens bilaga III, så att de relevanta kraven i AI-förordningens kapitel III avsnitt 2 och artiklarna 17, 19, 72 och 73 återspeglas. De delegerade akterna ska tillämpas senast den 2 augusti 2028.
Det datumet sammanfaller med när AI-förordningens krav i kapitel III avsnitt 1–3 börjar tillämpas för högrisksystem enligt artikel 6.1 och bilaga I. Vad AI-förordningen kräver av den som använder ett högrisksystem i andra sammanhang står i EU AI Act: krav och skyldigheter. För en maskin du köper nästa år är det alltså maskinförordningen och AFS 2023:11 du har att gå efter; hur de delegerade akterna kommer att se ut är inte känt.
FAQ
När börjar maskinförordningen gälla?
Förordning (EU) 2023/1230 tillämpas från den 20 januari 2027. Samma dag upphör maskindirektivet att gälla, och enligt Arbetsmiljöverket slutar då också AFS 2023:4 om produkter – maskiner att gälla.
Måste alla maskiner med AI granskas av ett anmält organ?
Nej. Kravet gäller säkerhetskomponenter och inbyggda system med helt eller delvis självutvecklande beteende som använder maskininlärning för att säkerställa säkerhetsfunktioner. Programvara som inte kan lära in och bara utför programmerade automatiska funktioner omfattas inte av det kravet.
Ställer maskinförordningen nya krav på arbetsgivaren?
Maskinförordningen innehåller produktkrav som berör tillverkare, distributörer och importörer. Arbetsgivarens ansvar vid användning följer av AFS 2023:11. Den som väsentligt ändrar en maskin räknas däremot som tillverkare.
Gäller AI-förordningens högriskkrav för maskiner?
Efter förordning (EU) 2026/1744 ligger maskinförordningen i avsnitt B i AI-förordningens bilaga I. För sådana produkter gäller bara artiklarna 6.1, 60a och 102–112 i AI-förordningen. AI-kraven ska i stället föras in i maskinförordningen genom delegerade akter som ska tillämpas senast den 2 augusti 2028.
Källor
- Arbetsmiljöverket: Den nya maskinförordningen, senast uppdaterad 2026-10-12. AFS 2023:4, anmält organ, distributörer och väsentlig ändring.
- EUR-Lex: förordning (EU) 2023/1230 om maskiner. Skäl 54–55, artiklarna 10.7, 18, 25, 51, 52 och 54, bilaga I avsnitt A, bilaga III punkterna 1.1.6 och 1.2.1 och bilaga V avsnitt A.
- EUR-Lex: rättelse till förordning (EU) 2023/1230, EUT L 169, 4.7.2023. Datumen i artiklarna 51, 52 och 54.
- EUR-Lex: förordning (EU) 2026/1744 (digital omnibusförordning om AI). Skäl 42, artikel 1 (ny artikel 2.2, artikel 113 och bilaga I i AI-förordningen) och artikel 3 (ändringar i maskinförordningen).
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, konsoliderad t.o.m. AFS 2024:4. 2 kap. 4, 5, 12, 16, 18 och 19 §§.