
Valresultatet kan ändras efter valnatten – kontrollera AI-klipp och chattbotsvar mot rösträkningen
Siffrorna på valnatten den 13 september är preliminära. Sedan följer onsdagsräkningen, länsstyrelsernas slutliga räkning och ett fastställt resultat. I glappen mellan stegen kan ett AI-klipp, ett rykte om valfusk eller ett chattbotsvar låta säkrare än underlaget är. Håll därför varje påstående mot tidslinjen, kontrollera siffran på val.se och vänta med att dela det du inte kan bekräfta.
Tidslinjen att hålla påståenden mot
Enligt Valmyndighetens genomgång den 10 september 2026 (öppnas i ny flik) räknas rösterna i flera steg. Ett påstående om valresultatet går inte att bedöma förrän du vet vilket steg siffran kommer från.
| När | Vad som räknas | Vad det betyder för ett påstående |
|---|---|---|
| Söndag 13 september, efter kl. 20 | Röstmottagarna i vallokalerna räknar preliminärt. Partier som förväntas kunna få mandat redovisas var för sig, övriga partier räknas ihop och personröster räknas inte. | Valnattens röstfördelning och mandatfördelning är en första bild, inte ett slutresultat. |
| Måndag 14 september | Länsstyrelserna börjar den slutliga rösträkningen. De räknar rösterna för samtliga partier, personröster och bedömer vilka röster som är giltiga. | Siffror för mindre partier och personröster kommer först här. |
| Onsdag 16 september, vid behov även torsdag | Kommunernas valnämnder räknar förtidsröster och utlandsröster som inte hann fram till vallokalerna på valdagen. | Valmyndigheten skriver att den preliminära mandatfördelningen från valkvällen kan ändras om de sena förtidsrösterna påverkar resultatet. |
| Cirka en vecka efter valdagen | Valmyndigheten väntas fastställa resultatet i riksdagsvalet. | Först nu finns ett fastställt riksdagsresultat att hänvisa till. |
| Cirka två veckor efter valdagen | Länsstyrelserna väntas ha räknat klart och fastställt resultaten i valen till region- och kommunfullmäktige. | Lokala mandat kan vara oklara längre än riksdagens. |
En förskjutning mellan valnatten och onsdagen är alltså ett inbyggt steg i processen och inte i sig ett tecken på fusk. Valmyndigheten beskriver rösträkningen som manuell och offentlig: vem som helst kan komma och se hur det går till. Enligt sidan om slutlig rösträkning (öppnas i ny flik) används valnattens siffror och valnämndernas räkningar som kontroll, och valsedlarna sparas hos länsstyrelsen under den kommande mandatperioden. Detaljerna om onsdagsräkningen finns på sidan om preliminär rösträkning (öppnas i ny flik).
Felet i förtidsröstningen: håll dig till senaste beskedet
Det finns ett verkligt, officiellt redovisat fel i årets förtidsröstning. Just därför är det lätt för rykten att blåsa upp det. Så här har Valmyndighetens besked utvecklats:
- 4 september: Valmyndigheten meddelade (öppnas i ny flik) att cirka 4 000 väljare antingen hade prickats av två gånger eller fått sina röster avprickade på en annan väljare. Orsaken var ett tekniskt fel i myndighetens it-system, och myndigheten skrev att det inte fanns några tecken på extern orsak eller påverkan. Felet stoppades under natten.
- 7 september: Efter en ännu inte avslutad analys (öppnas i ny flik) gick siffran från cirka 4 000 berörda väljare till max 500, vars förtidsröster sannolikt inte går att identifiera och därmed inte räknas. Myndigheten skrev att siffran kan minska ytterligare.
- 10 september: I Valmyndighetens frågor och svar (öppnas i ny flik) listas minst 214 kommuner där den som förtidsröstade i en röstningslokal 26 augusti–3 september inte berörs. Analysen av övriga kommuner pågår, och myndigheten har sagt att den ska presentera eventuella lokaler och tidpunkter där väljare kan vara berörda.
Valmyndighetens råd är att inte förtidsrösta igen, eftersom alla förtidsröster från samma väljare då blir ogiltiga. Röstar du i din egen vallokal på valdagen är det enligt myndigheten den rösten som räknas, även om du har förtidsröstat. Myndigheten ber berörda att avvakta besked och skriver att rösträkningen inte påverkas. Ett inlägg som talar om tusentals ogiltiga röster eller ett manipulerat val bygger alltså på en äldre siffra eller på något som Valmyndigheten inte har sagt. Kontrollera datumet på uppgiften och jämför med den senaste uppdateringen på val.se.
Kontrollordning för AI-svar och virala klipp
Internetstiftelsens Svenskarna och internet: Valspecial 2026 (öppnas i ny flik) är en enkät, inte ett test av hur ofta chattbotar svarar rätt. Den genomfördes i Novus webbpanel 10 december 2025–14 januari 2026, alltså före valrörelsens slutskede. Enligt enkäten hade 11 procent av internetanvändarna från 18 år skrivit med en AI-tjänst om politik eller samhällsfrågor under de senaste 12 månaderna. Av dem uppgav 13 procent att de litar på det mesta av informationen de fått. 41 procent av alla svarande tyckte att det är svårt att avgöra om ett inlägg eller en video med politiskt budskap är skapad av AI, och 88 procent trodde att AI kommer att användas för falska bilder eller videoklipp i syfte att påverka valutgången. Studien säger inget om hur korrekta chattbotarnas svar är, men den visar att svårigheten att bedöma materialet är utbredd.
Gå därför igenom samma sex steg varje gång:
- Placera siffran i tidslinjen. Gäller den valnattens preliminära räkning, onsdagsräkningen, den slutliga räkningen eller ett fastställt resultat? Ett påstående utan tidpunkt går inte att kontrollera.
- Hitta samma siffra på val.se. Valmyndigheten sammanställer löpande resultat från både den preliminära och den slutliga räkningen i valresultatpresentationen. Står siffran inte där är det påståendet som ska bevisas, inte myndighetens uppgift.
- Behandla chattbotsvaret som en ledtråd. Be om källa och datum. Ett svar utan länk till val.se eller utan uppgift om vilken räkning det gäller är inte ett besked om valresultatet. Samma arbetssätt som när du dubbelläser AI-svar innan de går ut fungerar här.
- Kontrollera klippets ålder och ursprung. Sajten Bli inte lurad (öppnas i ny flik) från Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, uppmanar dig att fråga hur gammal informationen är och om en gammal uppgift återanvänds, och att göra en bildsökning. Ett klipp från en tidigare valnatt kan se dagsaktuellt ut.
- Sök en bekräftelse som inte kommer från klippet självt. MPF:s generaldirektör säger att det kan vara väldigt svårt att avgöra om material är manipulerat och att man då får kontrollera ursprungskällan eller om informationen kan bekräftas via en annan källa.
- Dela inte vidare i väntan på svar. Bli inte lurad ber dig tänka efter innan du delar information vidare. Ett ”stämmer det här?” med klippet bifogat sprider det ändå.
Vad MPF har sagt om AI och valet
MPF bedömde den 4 september att det i nuläget inte pågår några koordinerade utländska informationskampanjer (öppnas i ny flik) med syfte att påverka det svenska valet. I samma text pekar myndigheten ut AI-utvecklingen som den största skillnaden mot tidigare val: enskilda användare kan snabbt producera trovärdigt material som kan spridas organiskt, utan koordinerade nätverk. Att ingen kampanj har upptäckts betyder alltså inte att det saknas falska klipp.
Hur ett AI-stött nätverk kan se ut beskriver MPF i rapporten om nätverket ”Holiday” (öppnas i ny flik), publicerad 31 augusti 2026. Nätverket var delvis AI-drivet, bestod av cirka 1 200 konton på X och gjorde över 50 000 inlägg, kommentarer och delningar. MPF bedömer att en statlig aktör köpt nätverket och att det använts under 2025 och 2026 mot Sverige och flera andra länder. Kontona uttryckte både mycket positiva och starkt negativa åsikter i samma fråga. Samtliga konton stängdes av från plattformen. Mönstret att elda på båda sidor är värt att känna igen när ett valresultat ifrågasätts.
För kommunikatörer och lärare: bemöt utan att sprida
Kommunikatörer som får frågor om ett viralt påstående bör svara med processen, inte med klippet. Länka till Valmyndighetens sida i stället för att återpublicera materialet, ange vilken räkning och vilket datum siffran gäller och kommentera inte vilket parti som vunnit eller förlorat på en förändring. Förbered en mening som går att använda direkt: ”Valnattens siffror är preliminära. Sena förtidsröster räknas på onsdagen och resultatet fastställs först efter länsstyrelsernas slutliga räkning.” Gäller frågan förtidsröstningsfelet hänvisar du till Valmyndighetens frågor och svar eller Valupplysningen på 020-825 825 och gissar inte själv. Fler arbetssätt finns i AI för kommunikatörer och i checklistan för deepfakes på arbetsplatsen.
Lärare kan göra tidslinjen till en övning utan partipolitik. Låt eleverna notera en preliminär mandatfördelning från valnatten, jämföra den med läget efter onsdagsräkningen och sedan med det fastställda resultatet. Låt dem också ställa samma fråga om valresultatet till en chattbot, skriva ner datum och svar och kontrollera svaret mot val.se. Diskussionen handlar då om källor och tidpunkter, inte om åsikter. Grunderna i källkritik inför valet finns i AI-valet 2026 – källkritik för lärare, kommunikatörer och väljare, och fler undervisningsidéer i AI för lärare.
Var du överklagar valresultatet
Ett rykte om fusk prövas inte i kommentarsfältet. Enligt Valmyndighetens sida om att överklaga (öppnas i ny flik) skickas ett överklagande till Valprövningsnämnden. Du har rätt att överklaga om du företräder ett parti som deltagit i valet, var röstberättigad enligt röstlängden eller är kandidat som utsetts till ledamot, efterträdare eller ersättare.
- Form: Överklagandet ska vara skriftligt, via Valprövningsnämndens formulär på riksdagens webbplats, e-post eller brev. Ange vad du anser är fel, vilka misstag som kan ha begåtts och din identitet.
- Tid: Tidigast dagen efter valdagen och senast tio dagar efter att valresultatet har kungjorts. Fristen räknas alltså från kungörelsen, inte från valdagen.
- Kungörelsen: Resultatet i riksdagsvalet kungörs på Valmyndighetens anslagstavla och på val.se. Resultaten i kommun- och regionvalen kungörs när länsstyrelsens protokoll över den slutliga rösträkningen läggs fram för granskning. Kontrollera därför datumet för just det val du vill överklaga.
- Utfall: Valprövningsnämnden kan upphäva ett val och besluta om omval om det begåtts fel som kan antas ha inverkat på valutgången, eller besluta om en ny sammanräkning eller annan mindre åtgärd. Nämndens beslut går inte att överklaga.
Har du sett fel eller brister vid röstmottagning eller rösträkning kan du också rapportera dem till Valmyndigheten, även om du inte tror att de påverkar valresultatet.
Källor
- Valmyndigheten: Så här räknas rösterna i valen (10 september 2026) (öppnas i ny flik) – tidslinjen, manuell och offentlig räkning samt när resultaten väntas fastställas.
- Valmyndigheten: Så går den preliminära rösträkningen till (öppnas i ny flik) – onsdagsräkningen och att valkvällens mandatfördelning kan ändras.
- Valmyndigheten: Så går den slutliga rösträkningen till (öppnas i ny flik) – länsstyrelsernas kontroll och förvaring av valsedlar.
- Valmyndigheten: Överklaga valresultat och klaga på ordningen i lokal (öppnas i ny flik) – vem som får överklaga, form, frist, kungörelse och Valprövningsnämndens befogenheter.
- Valmyndigheten: Fel vid registrering av förtidsröster (4 september 2026) (öppnas i ny flik) – det ursprungliga beskedet om cirka 4 000 väljare och felets orsak.
- Valmyndigheten: Valmyndighetens analys av fel i förtidsröstningen (7 september 2026) (öppnas i ny flik) – revideringen till max 500 väljare.
- Valmyndigheten: Frågor och svar om fel i förtidsröstningen (uppdaterad 10 september 2026) (öppnas i ny flik) – minst 214 kommuner som inte berörs, råd till väljare och Valupplysningen.
- MPF: Varannan befarar valpåverkan – men svenska valet prioriteras inte av hotaktörer i nuläget (4 september 2026) (öppnas i ny flik) – lägesbedömningen och råden om att kontrollera ursprungskällan.
- MPF: Nätverket ”Holiday” – ett exempel på hur AI används för otillbörlig informationspåverkan (31 augusti 2026) (öppnas i ny flik) – nätverkets storlek, bedömning och arbetssätt.
- Internetstiftelsen: Svenskarna och internet – Valspecial 2026, kapitel 2 AI i det politiska informationslandskapet (öppnas i ny flik) – enkätsvaren om AI-tjänster, förtroende och AI-genererat politiskt innehåll.
- MPF: Bli inte lurad (öppnas i ny flik) – frågorna om informationens ålder, bildsökning och att tänka efter innan du delar.