RÄTTSSÄKERHET
Exempel för offentlig sektor
När en handläggare gör en medborgartext begripligare utan att röja ärendeuppgifter är huvudfrågan inte om AI kan skriva texten, utan vilka uppgifter, beslut och ansvar som får hanteras. Dokumentera dataklass, vem som granskar och vilket underlag som måste verifieras.
Vem står bakom innehållet?
Den här guiden ingår i AI på svenska och är redaktionellt framtagen för yrkesverksamma. Innehållet skrivs och underhålls av redaktionen bakom sajten med praktisk erfarenhet av digitalt arbete, AI-arbetsflöden och webbutveckling.
Sidan är ett praktiskt arbetsstöd och ska användas som stöd i vardagen — inte som ersättning för professionell bedömning, lokala riktlinjer, juridiskt ansvar eller verksamhetsspecifika beslut.
5 frågor du bör ställa internt innan du använder AI
Stäm av detta innan AI används i handläggning, beslutsunderlag eller kommunikation som rör enskilda.
- IT: Vilken godkänd miljö får hantera handlingar, sekretessuppgifter och promptloggar?
- Juridik: Behöver användningen hanteras enligt offentlighetsprincipen, OSL eller krav på dokumentation i ärendet?
- Dataskyddsombud (DPO): Vilken rättslig grund och riskbedömning krävs om personuppgifter ingår?
- Chef: Vilka användningsfall är godkända, och var går gränsen mot beslut eller bedömningar av enskilda?
- Närmaste ledare: Vem granskar resultatet och dokumenterar hur AI-stödet har påverkat underlaget?
Förvaltningslagen ändras inte av att du använder AI
Kraven på saklighet, opartiskhet, dokumentation och motivering påverkas inte av att ett AI-verktyg används. Om generativ AI bidrar till beredningen behöver myndigheten fortfarande kunna förklara underlaget och ansvara för det beslut som fattas.
Det innebär ett extra ansvar att kritiskt granska AI-genererat innehåll: inte bara för faktafel, utan för systematiska snedvridningar, otillräckliga nyansering eller formuleringar som kan uppfattas som partiska.
Risken för systematisk snedvridning
AI-modeller är tränade på data som speglar mänskliga fördomar och historiska mönster. Det kan leda till systematiska snedvridningar som inte är uppenbara men som kan påverka kvaliteten på beslutsunderlag.
Konkret: ett AI-system kan formulera bedömningar på ett sätt som systematiskt gynnar eller missgynnar en viss grupp, utan att det är synligt i det enskilda fallet. I offentlig myndighetsutövning är det ett allvarligt rättssäkerhetsproblem.
Praktiska konsekvenser:
- Granska alltid AI-genererade bedömningar kritiskt innan de används i ärenden som rör enskilda — låt aldrig AI-utdata stå ogranskade
- Var extra uppmärksam på formuleringar som rör personegenskaper eller grupptillhörighet
- Granska om AI-stödet ger konsistenta förslag oavsett vem ärendet gäller
Dokumentera din AI-användning
Generativ AI som bidrar till ett beslutsunderlag skapar ett särskilt behov av dokumentation: verksamheten behöver kunna beskriva verktygets roll och förklara grunderna för beslutet.
Dokumentera därför användningsfall, vilket underlag som låg till grund för arbetet, vilka kontroller som utfördes och vem som tog ansvar för slutprodukten. Exakt hantering i akten ska följa verksamhetens informationshanteringsplan och juridiska bedömning.
Var tidigt ute med att ta fram en intern policy. Det är bättre att ha tydliga riktlinjer etablerade innan frågorna uppstår — inte efteråt.
TRANSPARENSStöd för rättssäker användning
- Digg och IMY: Beslut med stöd av generativ AI bör ha mänsklig kontroll
- Digg och IMY: Riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning
- EU:s AI-förordning (EU) 2024/1689
Om ett högrisksystem enligt AI-förordningen används av ett offentligt organ kan ytterligare skyldigheter, inklusive bedömning av påverkan på grundläggande rättigheter, bli aktuella.
NÄSTA STEG
Etik och juridik
Får vi använda generativ AI i myndighetsutövning?
Generativ AI kan vara ett stöd efter verksamhetens juridiska och säkerhetsmässiga bedömning. Enligt Digg och IMY bör den inte självständigt fatta beslut som direkt påverkar människor; myndigheten måste kunna granska, förklara och ta ansvar för beslutet.
Hur påverkar OSL vår AI-användning?
Bedöm först om en extern leverantör eller mellanhand får del av uppgifter och om någon sekretessbestämmelse eller tystnadsplikt hindrar överföringen. Ett personuppgiftsbiträdesavtal löser inte i sig sekretessfrågan.
Behöver vi dokumentera att generativ AI använts i ett ärende?
Om generativ AI bidrar till ett beslutsunderlag behöver verksamheten kunna beskriva verktygets roll, genomförda kontroller och grunderna för beslutet. Hur detta dokumenteras ska följa myndighetens informationshantering och juridiska bedömning.
Relevant regelverk och vägledning
- Förvaltningslagen (SFS 2017:900) — krav på objektivitet, saklighet och likabehandling i myndighetsutövning.
- Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) — offentlighetsprincipen och sekretess i offentlig verksamhet.
- Dataskyddsförordningen (GDPR, förordning (EU) 2016/679) — personuppgiftsbehandling och automatiserade beslut (artikel 22).
- DIGG (Myndigheten för digital förvaltning), digg.se — vägledningar och ramverk för digital förvaltning och AI.
- EU AI Act (förordning (EU) 2024/1689) — högrisk-AI i myndighetsutövning kräver konsekvensanalys och mänsklig tillsyn.