AI SOM TOLK - VAR GÅR GRÄNSEN?
En patient som inte talar svenska sitter framför dig. Tolken kommer om tre timmar. I telefonen finns en app som översätter direkt. Frestelsen är begriplig: i Västra Götalandsregionen används redan ett AI-baserat språkverktyg, och Region Stockholm har testat liknande lösningar. Men ett snabbt översatt svar är inte samma sak som ett tolkat samtal. Här är vad som skiljer ett avgränsat språkstöd från en riskabel ersättning för tolk.
Vem står bakom innehållet?
Den här artikeln är redaktionellt framtagen av AI på svenska för vårdpersonal, socialsekreterare, lärare, handläggare, kundtjänstmedarbetare och chefer som möter människor som inte talar svenska. Den bygger på lydelsen i förvaltningslagen och patientlagen, Riksrevisionens granskning av hur myndigheter överbryggar språkhinder, publicerat material från Västra Götalandsregionen och Region Stockholm samt en granskad studie av maskinöversatta patientinstruktioner. Texten är ett underlag för egen bedömning, inte juridisk eller medicinsk rådgivning. Vilka verktyg du får använda avgörs alltid av din arbetsgivare.
AI-tolken är inte en framtidsfråga - den är i drift
Västra Götalandsregionen beskrev i maj 2025 hur tjänsten TFV AI-Tolk från Tolkförmedling Väst redan användes i vården. Den är avsedd för det som beskrivs som enklare kommunikation, till exempel i samband med provtagning eller omvårdnad av inneliggande patienter. För djupgående medicinska samtal används mänsklig tolk på samma sätt som tidigare. Enligt VGR stödde verktyget då upp till 15 språk, sparade ingen information och använde inte samtalen för att träna AI.
I maj 2025 rapporterade Mitt i att AI-tolkning testades vid bland annat S:t Eriks ögonklinik och Danderyds sjukhus. Region Stockholm uppgav då att tolk- och översättningsappar kartlades inför en planerad upphandling av tolktjänster 2026, där patientsäkerhet och ansvar vid felöversättning skulle vägas in. Hälso- och sjukvårdsregionrådet Talla Alkurdi (S) framhöll samtidigt att det var för tidigt att uttala sig om AI-verktyg kan ersätta mänskliga tolkar. Någon senare offentlig redovisning av testerna har inte kunnat verifieras.
Det här är alltså inte bara en framtidsfråga. Men orden behöver hållas isär: en professionell tolk förmedlar mening, ton och sammanhang mellan människor och arbetar under yrkesmässiga krav. Ett AI-verktyg omvandlar tal eller text, översätter och läser ibland upp resultatet. I artikeln används "AI-tolk" som namn på verktygstypen, inte som ett påstående om att tekniken motsvarar en utbildad tolk.
Metodvalet tar inte bort kraven
Det finns inget generellt lagkrav på auktoriserad tolk i varje kontakt. Det betyder inte att verksamheten fritt kan ersätta en tolk med en app. Socialstyrelsen anger att regionen eller vårdgivaren ansvarar för att tolk finns tillgänglig när patienten behöver det, och flera lagar ställer krav på information, förståelse och rättssäker handläggning.
Förvaltningslagen 13 §. "En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska." Tröskeln är kopplad till den enskildes möjlighet att ta till vara sin rätt. Enligt förarbetena finns visst utrymme att avstå, till exempel när ärendet har mindre betydelse för den enskilde och kostnaden framstår som oproportionerlig. Bestämmelsen gäller handläggning av ärenden, inte faktiskt handlande som att utföra en tjänst.
Patientlagen 3 kap. 6 §. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
Patientlagen 3 kap. 7 §. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Det är en aktiv kontrollskyldighet, inte ett krav på att ha sagt orden.
Patientlagen 4 kap. 2 §. Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag, och patienten ska få information enligt 3 kap. innan samtycket inhämtas. Därför måste språkstödet vara tillräckligt för att informationen och samtycket ska fungera i den aktuella situationen.
Läst tillsammans betyder det här något ganska rakt: ett teknikbyte sänker inte kraven. Ett AI-verktyg kan vara ett avgränsat språkstöd, men lagtexten godkänner inte i sig AI som ersättning för tolk. Ju större betydelse samtalet har för vård, samtycke eller rättigheter, desto starkare skäl finns att använda professionell tolk.
Hög träffsäkerhet kan dölja fel i helheten
En relevant studie publicerades online i BMJ Quality & Safety i juli 2025. Forskarna lät GPT-4 och Google Translate översätta 50 set med skriftliga utskrivningsinstruktioner från engelska till spanska, kinesiska och ryska. Professionella översättare återöversatte texten till engelska, varefter läkare bedömde noggrannhet och möjlig klinisk skada.
På meningsnivå ser det bra ut:
- Spanska: 97 procent korrekt för GPT-4, 96 procent för Google Translate.
- Kinesiska: 95 respektive 90 procent.
- Ryska: 89 respektive 80 procent.
- Andelen meningar med en felöversättning som bedömdes kunna orsaka klinisk skada var högst 1 procent för samtliga språk, utan signifikant skillnad mellan verktygen.
På instruktionsnivå ser det annorlunda ut. När forskarna räknade hela instruktionsset i stället för enskilda meningar innehöll mellan 16 och 66 procent av seten minst en felöversättning, beroende på språk och verktyg. Upp till 6 procent av seten innehöll en felöversättning med möjlig klinisk skada.
Den praktiska insikten är att en hög procentsats per mening inte garanterar att ett helt informationspaket är felfritt. Studien ger däremot inte stöd för att räkna om resultaten till en bestämd risk per samtal. Den omfattade bara 50 instruktionsset, och forskarna beskriver osäkerheten på setnivå som stor.
Förbehållen är avgörande. Studien gäller skriftlig text, inte talad realtidstolkning där taligenkänning, ljudkvalitet, dialekt och avbrott tillkommer. Den prövade inte heller svenska eller andra språkriktningar. Forskarna rekommenderar professionell kontroll för kommunikation som inte är lågrisk och begränsar sitt positiva användningsstöd till skriftlig lågriskinformation från engelska till spanska. Resultaten kan därför inte användas som ett kvalitetsbevis för en svensk AI-tolk.
Riksrevisionen: styrning och kvalitetssäkring brister
I februari 2026 publicerade Riksrevisionen granskningen Att överbrygga språkhinder - handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska (RiR 2026:2), som gäller Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Rapporten är intressant just för att den beskriver verkligheten före den stora AI-vågen.
Tre iakttagelser är särskilt relevanta här:
- Myndigheterna har valt helt olika strategier. Försäkringskassan prioriterar professionella tolkar och översättare, Pensionsmyndigheten förlitar sig i hög grad på flerspråkiga medarbetare och Skatteverket betonar att svenska är myndighetsspråk och använder i praktiken nästan ingen tolk. Skillnaderna är inte resultatet av dokumenterade konsekvensanalyser.
- De egna maskinöversättningstjänsterna håller inte måttet. Försäkringskassan utvecklar en egen tjänst som enligt rapporten inte fungerar särskilt bra, och Skatteverkets interna tjänst beskrivs som inte tillräckligt god för att beslut ska grundas på den.
- Riktlinjerna om anhörigtolkning är motstridiga och rollen för flerspråkiga medarbetare är otydlig. Myndigheterna översätter inkommande handlingar, men sällan utgående beslut.
Slutsatsen att dra är inte att maskinöversättning är oanvändbar. Det är att en organisation som inte har gjort en medveten bedömning av var språkstödet ska ligga får ett godtyckligt resultat, oavsett vilken teknik den använder. AI ändrar inte det - den gör det bara snabbare och mer synligt.
Fyra frågor inför beslut om AI-baserat språkstöd
Ställ dem i den här ordningen inom ramen för verksamhetens beslutade arbetssätt. Om konsekvensen är allvarlig, kontrollen svag eller verktyget inte är godkänt ska du stanna och använda ordinarie tolkväg.
- Vad är konsekvensen om det blir fel? Fel tidpunkt för ett återbesök är en olägenhet. Fel dos, fel information inför ett samtycke, fel uppgift i en utredning eller ett missförstånd som avgör ett beslut är något annat. Konsekvensen bestämmer nivån - inte hur bråttom du har.
- Hur komplext är samtalet? Ett fåtal konkreta meningar med vardagsord är ett rimligt användningsområde. Långa resonemang, medicinska eller juridiska begrepp, känslomässigt laddat innehåll, indirekt tal och kulturellt bundna uttryck är det inte.
- Kan du kontrollera resultatet? Kan du få personen att återberätta innehållet med egna ord? Finns en oberoende kontrollväg, eller kan en återöversättning åtminstone fånga uppenbara fel? Utan möjlighet att upptäcka missförstånd är AI-översättningen ett antagande, inte ett tillförlitligt underlag.
- Vad händer med uppgifterna? Är verktyget godkänt av din arbetsgivare för det här ändamålet? Är personuppgiftsroller och nödvändiga avtal utredda? Sparas ljudet eller texten, var och hur länge? Om du inte kan svara ska du inte mata in något som omfattas av sekretess.
Grönt, gult och rött i praktiken
Listan är ett diskussionsunderlag, inte ett generellt tillstånd att använda AI. "Grönt" förutsätter ett godkänt verktyg, ett lokalt beslut om användningsområdet och en möjlighet att avbryta när kommunikationen brister. Verksamhetens regler och bedömningen i det enskilda fallet styr.
Grönt - kan prövas som avgränsat språkstöd
- Praktisk information: var röntgen ligger, vilken tid besöket är, att du behöver ta av dig ytterkläderna.
- Enkla omvårdnadsfrågor utan betydelse för medicinsk bedömning, till exempel om personen vill ha vatten eller behöver hjälp att sätta sig upp.
- Att ta emot ett första ärende i receptionen och avgöra vad det gäller och vilken tolk som behöver bokas.
- Kort, konkret information i skolan eller på kommunen: mötestid, plats, vad du behöver ta med.
Gult - överväg bara med aktiv kontroll och en beslutad reservväg
- Genomgång av en skriftlig instruktion som personen ändå får med sig på papper och kan gå igenom med tolk senare.
- Ett akut läge där ingen tolk går att nå och alternativet är ingen kommunikation alls. Dokumentera att det var så, och följ upp med tolk.
- Förberedande frågor inför ett möte som sedan hålls med tolk.
Rött - använd tolk
- Diagnosbesked, behandlingsalternativ, risker, prognos och allt som ligger till grund för samtycke.
- Läkemedelsgenomgångar och doseringsinstruktioner.
- Utredningssamtal och beslut inom socialtjänsten, särskilt barnärenden, våld i nära relation och tvångsvård.
- Ärenden hos myndighet där den enskilde ska ta till vara sin rätt: yttranden, omprövningar, överklaganden, förhör.
- Utvecklingssamtal och samtal om stödinsatser eller anmälningsskyldighet i skolan.
- Psykiatri, kris, sorg och samtal där tonfall och underförstådd betydelse är en del av innehållet.
- Alla lägen där personen själv säger att det inte fungerar. Det svaret ska väga tungt utan diskussion.
Den privata appen i fickan är inte ett neutralt hjälpmedel
Det vanligaste misstaget är inte att någon väljer fel verktyg efter en avvägning. Det är att någon öppnar Google Översätt eller en AI-app i sin egen telefon och håller upp den, för att det gick fort och kändes hjälpsamt.
Tre saker gäller samtidigt i det ögonblicket:
- Uppgifter om hälsa är en särskild kategori av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen. Behandlingen behöver både rättslig grund enligt artikel 6 och ett tillämpligt undantag från förbudet i artikel 9, tillsammans med lämpligt skydd.
- Sekretessen gäller. Hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap. och socialtjänstsekretess enligt 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen upphör inte att gälla för att uppgiften sägs högt i en app.
- Inmatningen kan göra uppgifterna tillgängliga för en extern part. Det beror på tjänstens tekniska upplägg, avtal och konfiguration, men det måste vara utrett innan användning. En enkel försiktighetsregel: läs inte upp eller skriv in skyddade uppgifter i en app som arbetsgivaren inte har godkänt för ändamålet.
Ett upphandlat verktyg löser inte allt automatiskt, men det flyttar frågorna dit de hör hemma: till avtal, konfiguration och en dokumenterad bedömning. Se vår genomgång av frågor att ställa innan ni tecknar AI-avtal och artikeln om vad "AI tränas på din data" betyder i praktiken.
Alternativet är sällan en perfekt tolk
Diskussionen fastnar ofta i en jämförelse mellan AI-tolk och auktoriserad tolk. I vardagen är det sällan de två alternativen som står mot varandra. Det som faktiskt konkurrerar är AI-tolken, en anhörig som får översätta, en flerspråkig kollega som rycker in utanför sin roll, tolk på telefon med dålig uppkoppling - eller att samtalet blir av utan att någon förstår.
Anhörigtolkning är ett väl känt problem: den anhörige har egna intressen i saken, saknar terminologi och kan skydda personen från besked. När barn tolkar åt sina föräldrar tillkommer en uppenbar skyddsaspekt. Riksrevisionen konstaterar dessutom att myndigheternas riktlinjer på området är motstridiga.
Mot den bakgrunden kan en AI-tolk i vissa lägen vara ett bättre alternativ än det som faktiskt sker i dag. Det är ett argument för att införa den medvetet, inte ett argument för att den ersätter professionell tolkning. Skillnaden mellan de två slutsatserna är hela poängen: det som är en förbättring i det gröna fältet är en försämring i det röda.
Sju vanor som minskar riskerna i samtalet
- Säg att det är ett AI-verktyg. Berätta kort vad det gör, att översättningen kan bli fel och hur personen kan avbryta eller begära tolk. Från den 2 augusti 2026 ska leverantören enligt artikel 50 i AI-förordningen utforma system som interagerar direkt med människor så att de informeras om AI-interaktionen, om det inte redan är uppenbart. Den bestämmelsen är inte ett generellt informationskrav för varje medarbetare, men öppenhet är ändå en rimlig säkerhetsrutin. Läs mer i vår artikel om de nya transparensreglerna.
- Tala i korta, hela meningar. En tanke per mening. Undvik bisatser som byggs på i efterhand.
- Rensa bort idiom, ironi och underdrifter. "Det ser inte helt bra ut" översätts ordagrant och betyder då något annat än vad du menade. Säg det du menar.
- Undvik förkortningar och intern jargong. Skriv ut termen och förklara den innan du använder den.
- Använd återöversättning som varningssignal, inte kvalitetsstämpel. Om verktyget kan visa texten tillbaka på svenska kan uppenbara fel bli synliga. Men samma system kan bevara ett fel i båda riktningarna. I studien gjordes återöversättningen av professionella översättare, inte av verktyget självt.
- Kontrollera förståelsen med en öppen fråga. Fråga hellre "kan du berätta med egna ord vad du ska göra i morgon?" än "förstod du?". En sådan återberättelse kan ge bättre underlag för den kontroll som patientlagen kräver, men ersätter inte tolk när situationen kräver det.
- Följ verksamhetens dokumentationsregler. Bestäm i förväg om och hur användningen ska journalföras eller antecknas, utan att skapa onödiga personuppgifter. För uppföljning kan verksamheten behöva registrera situationstyp, språk, avbrott och om samtalet togs om med tolk.
Fem beslut som behöver fattas innan verktyget sprids
- Skriv ner var gränsen går. En lista över godkända och uttryckligen icke godkända situationer, i klarspråk, på en sida. Utan den fattas beslutet av den medarbetare som har mest tidspress just då.
- Bestäm hur snabbt en riktig tolk faktiskt går att få. Om väntetiden är tre timmar kommer AI-tolken att användas i röda situationer, oavsett vad policyn säger. Tillgängligheten till tolk är en förutsättning för att gränsen ska hålla.
- Reda ut ansvaret vid felöversättning före införandet. Region Stockholm lyfte 2025 frågan inför den då planerade upphandlingen: var ligger ansvaret om en felöversättning får konsekvenser? Verksamhetens ansvar för att den enskilde har förstått försvinner inte genom ett leverantörsavtal, men avtalet behöver ändå reglera fel, loggning och uppföljning.
- Sätt en uppföljning som mäter något. Antal samtal, vilka språk, i vilka situationer, hur ofta samtalet fick tas om med tolk och hur många avvikelser som rör språk. Riksrevisionens kritik mot myndigheterna gällde just avsaknaden av systematisk uppföljning.
- Utbilda i samtalsteknik, inte bara i knapptryckningar. De sju vanorna ovan kan minska vissa användningsfel, men de kompenserar inte för ett svagt verktyg eller ett olämpligt användningsområde. Koppla ihop utbildningen med er befintliga guide för vårdpersonal eller guiden för socialtjänsten.
Prompt: ta fram er egen gränsdragning
Det här vet vi inte ännu
Det saknas publicerad svensk utvärdering av hur väl AI-tolkning fungerar i skarpa vårdsamtal på de språk som är vanligast i Sverige. Studien från BMJ Quality & Safety gäller skriven text på spanska, kinesiska och ryska, inte talad tolkning till eller från svenska. Det finns heller ingen vägledande praxis om ansvarsfördelningen när en AI-översättning bidrar till en vårdskada eller ett felaktigt beslut.
Ett fristående översättningsverktyg är inte automatiskt ett högrisksystem enligt AI-förordningen. Klassningen beror på det avsedda användningsområdet och på om systemet materiellt påverkar exempelvis tillgång till utbildning, offentlig service eller akut prioritering. Ett språkstöd kan alltså få en annan riskbild om dess översättning används som ett avgörande led i ett beslut. Oavsett klassificering kvarstår verksamhetens krav på patientsäkerhet, förståelse, dataskydd och rättssäker handläggning.
För en verksamhet som överväger en pilot är den rimliga vägen därför ett avgränsat, riskbedömt och utvärderingsbart försök med en beslutad reservväg till tolk. Det är ett verksamhetsbeslut, inte något en medarbetare ska börja testa på egen hand. Om förutsättningarna saknas bör ordinarie tolktjänst användas. Om att granska AI-utdata mer generellt kan du läsa i vår artikel om hur du granskar AI-svar på jobbet.
Inför nästa vecka på jobbet
- Ta reda på om er verksamhet har ett godkänt verktyg. Fråga chefen eller IT rakt ut: får vi använda AI-tolkning, och i så fall till vad? Ett otydligt svar är också information.
- Fråga hur lång väntetiden på tolk faktiskt är. Långa eller oförutsägbara väntetider visar var risken för osanktionerade genvägar är störst och var reservrutinen behöver stärkas.
- Byt ut din kontrollfråga. Fråga efter en återberättelse med egna ord i stället för ett ja eller nej. Det gör missförstånd lättare att upptäcka, men är inte en ersättning för tolk i samtal med hög konsekvens.
- Ta upp gränsdragningen på nästa arbetsplatsträff. Använd grönt, gult och rött för att identifiera oklara situationer och skicka dem vidare till ansvarig chef, verksamhet, juridik, dataskydd och informationssäkerhet. En arbetsplatsträff kan fånga behoven, men ersätter inte ett formellt beslut.
Vanliga frågor om AI-tolkning på jobbet
Får jag använda en AI-tolk i stället för en auktoriserad tolk?
Ett AI-baserat språkstöd kan användas i vissa avgränsade situationer, men det är inte den enskilda medarbetaren som ensam avgör var gränsen går. Förvaltningslagen kräver tolk och översättning när det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt. I vården ansvarar regionen eller vårdgivaren för att tolk finns när patienten behöver det, och den som informerar ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått. Finns inget lokalt beslut om AI-verktyget och dess användningsområde ska du använda verksamhetens ordinarie tolktjänst.
Hur bra är AI på att översätta medicinsk information?
En studie publicerad i BMJ Quality & Safety i juli 2025 jämförde GPT-4 och Google Translate på 50 set med skriftliga utskrivningsinstruktioner från engelska till spanska, kinesiska och ryska. På meningsnivå var träffsäkerheten 80-97 procent beroende på språk och verktyg, och högst 1 procent av meningarna innehöll en felöversättning med möjlig klinisk skada. Men räknat per fullständigt instruktionsset innehöll mellan 16 och 66 procent minst en felöversättning, och upp till 6 procent av seten innehöll en felöversättning med möjlig klinisk skada. Studien prövade varken talad realtidstolkning eller svenska.
Får jag klistra in patient- eller klientuppgifter i Google Översätt eller ChatGPT?
Nej, inte utan att verksamheten har godkänt tjänsten och har avtalet på plats. Uppgifter om hälsa är en särskild kategori av personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen, och de omfattas dessutom av hälso- och sjukvårdssekretess eller socialtjänstsekretess. Att öppna en privat app i telefonen och läsa upp en patientuppgift är en överföring av uppgifter till en extern part, oavsett hur snabbt det gick. Använd bara verktyg som din arbetsgivare har upphandlat och godkänt för ändamålet.
Måste vi berätta för patienten eller klienten att vi använder AI?
Berätta det som en tydlig säkerhetsrutin. Från den 2 augusti 2026 ska leverantören enligt artikel 50 i AI-förordningen utforma system som interagerar direkt med människor så att de informeras om AI-interaktionen, om det inte redan är uppenbart. Bestämmelsen lägger inte ett generellt informationskrav på varje medarbetare som använder ett översättningsverktyg. Men verksamheten bör ändå tala om hur samtalet förmedlas, vilka begränsningar som finns och hur personen kan avbryta eller begära tolk.
Källor och vidare läsning
- Riksdagen: Förvaltningslag (2017:900), 13 § (öppnas i ny flik)
- Riksdagen: Patientlag (2014:821), 3 kap. 6-7 §§ och 4 kap. 2 § (öppnas i ny flik)
- Socialstyrelsen: Vem ansvarar för att en tolk finns när patienten behöver det? (öppnas i ny flik)
- Riksrevisionen: Att överbrygga språkhinder (RiR 2026:2) (öppnas i ny flik)
- VGRfokus: AI-tolk underlättar samtal mellan patient och medarbetare (öppnas i ny flik)
- Mitt i: AI kan börja tolka i sjukvården (Region Stockholm) (öppnas i ny flik)
- BMJ Quality & Safety (2025): Maskinöversättning av patientspecifika utskrivningsinstruktioner (öppnas i ny flik)
- Riksdagen: Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 25 och 26 kap. (öppnas i ny flik)
- Digg: AI-förordningen och tillämpningsdatum (öppnas i ny flik)
- EU-kommissionens AI Act Service Desk: artikel 50 om transparens (öppnas i ny flik)
- Digg och IMY: Riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning (öppnas i ny flik)
- Vårdgivarguiden: Tolktjänster i Region Stockholm (öppnas i ny flik)