Quality Jobs Act: EU:s kommande förslag om AI på jobbet – och vad som redan gäller
Ett system som föreslår vem som får fler pass, en poäng som avgör vem som kallas till utvecklingssamtal, ett verktyg som mäter varje minut vid tangentbordet. Den 19 oktober 2026 stod kommissionens kommande Quality Jobs Act på dagordningen när EU:s arbetsmarknadsministrar möttes i Luxemburg. Initiativet kan bland annat ge nya regler för algoritmisk ledning för alla anställda, inte bara för plattformsarbetare. Men det finns ännu inget förslag och inga beslutade regler. Här går vi igenom vad kommissionen faktiskt har samrått om, när förslaget väntas och vilka krav ni kan ställa redan i dag.
Var processen står den 19 oktober
Quality Jobs Act är ett aviserat EU-initiativ för bättre arbetsvillkor. Kommissionen har samrått med arbetsmarknadens parter på EU-nivå i två steg. Den första fasen pågick från 4 december 2025 till 29 januari 2026, och den andra inleddes 20 juli 2026 och pågick till 28 september 2026. Enligt kommissionens tidsplan kommer lagförslaget i slutet av 2026. Regeringens kommenterade dagordning inför ministermötet talar om ”den planerade publiceringen i december i år”.
På rådsmötet för sysselsättning och socialpolitik (EPSCO) den 19 oktober stod punkten ”Lagen om arbetstillfällen av god kvalitet: det sociala Europa på arbetsplatsen” på dagordningen som en diskussionspunkt, ett åsiktsutbyte utan beslut. Ministrarna ombads tycka till om dimensionerna i samrådet. Den här artikeln återger dagordningen och regeringens planerade ståndpunkt, inte vad som sades på mötet. Rådets egen sammanfattning publiceras på rådets mötessida.
Sveriges regering avsåg enligt den kommenterade dagordningen att betona att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna ska respekteras, att nationella arbetsmarknadsmodeller och parternas autonomi ska värnas och att ett starkt arbetstagarskydd ska upprätthållas. Regeringen ville också lyfta regelförenkling, efterlevnad av redan beslutade regler och krav på grundliga konsekvensanalyser.
De fem områdena i samrådet
I den andra fasen bad kommissionen om synpunkter på fem områden. Samrådsdokumentet, C(2026) 5109 final, ägnar ett avsnitt åt vart och ett:
- Algoritmisk ledning och AI på jobbet. Insyn i automatiserade beslut, mänsklig kontroll och skydd mot överdriven övervakning.
- Arbetsmiljö. Bland annat arbete utanför arbetsgivarens lokaler, bärbara skärmar, värme samt psykosociala risker, inklusive sexuella trakasserier.
- Arbetstagares rättigheter i underleverantörskedjor. Ansvar och tillsyn för att motverka exploatering.
- Rättvis digital och grön omställning. Kompetensutveckling och social dialog när verksamheter ställer om.
- Tillsyn och arbetsmarknadsparternas roll. Starkare arbetsinspektioner, sanktioner och social dialog.
Parterna var oense redan i första fasen. Enligt kommissionens sammanställning svarade 34 organisationer, 12 fackliga och 22 arbetsgivarorganisationer. Facken vill ha bindande EU-lagstiftning och ser plattformsdirektivet som förebild. Arbetsgivarorganisationerna motsätter sig nya EU-regler och vill hellre ha vägledning om hur befintliga regler samspelar.
Algoritmisk ledning: vad samrådet lyfter
Kommissionen beskriver algoritmisk ledning som automatiserade system för övervakning och beslut som tar över uppgifter som chefer annars har: att fördela arbete, lägga scheman, ge instruktioner och utvärdera prestationer. Systemen behöver inte bygga på AI. Enligt dokumentet sprids sådan ledning bortom plattformsekonomin till bland annat finans, transport och industri, och en EU-åtgärd skulle kunna klargöra eller vid behov fastställa minimikrav som gäller alla arbetsgivare i EU. Det är skillnaden mot plattformsdirektivet, som bara gäller digitala arbetsplattformar.
Samrådet beskriver fyra möjliga vägar. Inget av det är förslag ännu:
- Insyn och information. Kommissionen kan ge vägledning om hur befintliga rätter till information och förklaring gäller. Dokumentet nämner också att anställda kan behöva direkt tillgång till de prestationsmått som systemen tar fram om dem.
- Mänsklig inblandning. Betydande beslut som helt eller delvis bygger på automatiserade resultat skulle alltid kunna granskas av en människa. Mänsklig tillsyn skulle kunna gälla även system som inte är AI eller som inte räknas som högrisk enligt AI-förordningen. Beslut om befordran, disciplinåtgärder och uppsägning skulle fattas av en människa med verkligt utrymme att bestämma.
- Etiska gränser. Där verkliga luckor finns skulle skydd kunna införas mot exempelvis neuroteknik som mäter trötthet eller koncentration och mot data som används för att förutsäga om en anställd tänker säga upp sig eller gå med i facket. Begränsade undantag skulle kunna gälla, till exempel för arbetsmiljön.
- Kollektivt inflytande. Arbetstagarrepresentanter skulle kunna få utlösa en granskning eller ett test i efterhand när det finns befogad oro för systematiska fel, snedvridning eller överdriven övervakning.
Två avgränsningar är viktiga. Enligt samrådsdokumentet skulle initiativet inte ge leverantörer av AI-system några nya skyldigheter, eftersom de redan regleras fullt ut i AI-förordningen. Det är arbetsgivarnas användning som står i fokus. Och kommissionen skriver att GDPR, AI-förordningen och EU:s direktiv om information och samråd redan ger betydande skydd, men att det har begränsningar och är svårt att överblicka.
Direktiv, vägledning eller båda
Formen är inte bestämd. Enligt avsnitt 8 i samrådsdokumentet kan initiativet bli ett direktiv med minimikrav enligt artikel 153 i EU-fördraget (FEUF), eventuellt kompletterat med artikel 16.2 för dataskyddsfrågor. Det kan också bli en icke-bindande rekommendation, tolkningsvägledning eller ett paket av båda. Ett direktiv ger inga regler i Sverige förrän det har genomförts i svensk lag.
Det finns också en tredje väg. Om arbetsmarknadens parter på EU-nivå väljer att förhandla fram ett eget avtal, avbryter kommissionen enligt artikel 154.4 FEUF sitt arbete för de områden som förhandlingarna gäller. Om parterna har gjort det framgår inte av de källor vi har läst.
Att frågan engagerar syns i en Eurobarometermätning från april–maj 2024 som kommissionen hänvisar till: 72 procent av de tillfrågade i EU tyckte att det är viktigt att begränsa automatiserad övervakning av anställda.
Det här gäller redan i dag
Ni behöver inte vänta på Brysselbeslut. Flera av samrådets frågor täcks delvis av regler som redan gäller:
- Medbestämmandelagen. En arbetsgivare med kollektivavtal ska enligt 11 § MBL på eget initiativ förhandla med facket innan den beslutar om en viktigare förändring av verksamheten eller arbetsförhållandena. Utan kollektivavtal kan 13 § ge förhandlingsplikt i frågor som särskilt rör medlemmarnas arbetsförhållanden. Om ett nytt system når dit avgörs i det enskilda fallet. Hur förhandlingen går till beskriver vi i artikeln om MBL och AI på jobbet.
- Dataskyddsförordningen. Artikel 22 ger rätt att inte bli föremål för beslut som enbart grundas på automatiserad behandling och som har rättsliga eller liknande betydande följder, med vissa undantag. Vid sådana beslut ger artikel 15.1 h rätt till meningsfull information om logiken bakom. Artikel 88 tillåter mer specifika nationella regler i anställningsförhållanden, vilket är en av förklaringarna till att reglerna skiljer sig mellan EU-länderna.
- AI-förordningen. Förbudet mot AI som drar slutsatser om anställdas känslor på arbetsplatsen, utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl, har gällt sedan den 2 februari 2025 (artikel 5.1 f). Från den 2 december 2027 ska en arbetsgivare enligt artikel 26.7 informera arbetstagarrepresentanterna och de berörda arbetstagarna innan ett högrisksystem tas i bruk. Mer om detta finns i artikeln om AI-förordningen för anställda.
Vad anställda har rätt att få veta när arbetsgivaren övervakar med teknik går vi igenom i artikeln om AI-övervakning på jobbet.
Exempel: passen som fördelas efter tempo
Exemplet är påhittat. Ett lager inför ett schemaläggningssystem som föreslår vem som får fler pass utifrån hur snabbt var och en plockar. Arbetsledaren godkänner förslagen utan att titta närmare på dem.
I dag är det framför allt MBL och GDPR som gäller. Med kollektivavtal bör arbetsgivaren förhandla enligt 11 § innan systemet införs. Om besluten i praktiken fattas av systemet kan artikel 22 i GDPR bli aktuell, och de anställda kan begära information om logiken bakom. Om Quality Jobs Act till slut följer samrådets väg om mänsklig inblandning skulle en människa behöva granska sådana beslut på riktigt, och facket skulle kanske kunna begära en granskning av systemet i efterhand. Det är fortfarande en möjlighet, inte en regel.
Att göra nu
- Kartlägg systemen. Lista vilka verktyg som fördelar arbete, lägger scheman, mäter prestationer eller ger poäng, och vem som fattar det slutliga beslutet.
- Förhandla i tid. Ta upp nya eller ändrade system med facket och skyddsombudet innan beslut fattas, inte efteråt.
- Dokumentera den mänskliga bedömningen. Skriv ner hur en människa granskar viktiga beslut. Det gör det redan i dag lättare att visa att besluten inte fattas enbart automatiserat i den mening som avses i artikel 22 i GDPR, och det ligger i linje med samrådets inriktning.
- Bevaka december. När förslaget kommer behöver det förhandlas i Europaparlamentet och rådet innan något blir lag.
Den här artikeln är allmän information och ingen juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
Källor och metod
Kommissionens samrådsdokument är läst i sin helhet i originalversionen på engelska. Citat och sammanfattningar är våra översättningar. Regeringens kommenterade dagordning är läst i sin helhet för punkten om kvalitetsjobb.
- Europeiska kommissionen: samrådsdokument C(2026) 5109 final, 20 juli 2026 (pdf) (öppnas i ny flik) – första fasens svar, beskrivningen av algoritmisk ledning, de fyra möjliga vägarna, Eurobarometersiffran, instrumenten i avsnitt 8 och artikel 154.4 i avsnitt 9.
- Europeiska kommissionen: Commission opens second-phase consultation on Quality Jobs Act, 20 juli 2026 (öppnas i ny flik) – de fem områdena och sista dag 28 september 2026.
- Europeiska kommissionen: Quality jobs for companies and workers in Europe (öppnas i ny flik) – tidsplanen med lagförslag i slutet av 2026.
- Regeringen: kommenterad dagordning inför rådets möte den 19 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – punktens rubrik och typ, planerad publicering i december och förslaget till svensk ståndpunkt.
- Regeringen: pressmeddelande om ministerrådsmötet i Luxemburg, 19 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – mötets datum och plats.
- Sveriges riksdag: lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (öppnas i ny flik) – 11 och 13 §§.
- EUR-Lex: dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 (öppnas i ny flik) – artikel 15.1 h, 22 och 88.
- EUR-Lex: AI-förordningen, konsoliderad version 27 juli 2026 (öppnas i ny flik) – artikel 5.1 f, 26.7 och tillämpningsdatumen i artikel 113.
Lagerexemplet och listan över vad som kan göras nu är redaktionella tillämpningar. Artikeln bedömer ingen namngiven arbetsgivare och ger ingen juridisk rådgivning i enskilda fall.