Smarta glasögon på jobbet: vad EDPB:s uttalande betyder – och fem beslut innan de används
En servicetekniker som filmar ett fel och skickar bilden till en AI-assistent. En säljare som låter glasögonen översätta ett kundmöte. En besökare i receptionen vars bågar har en kamera i hörnet. Den 13 oktober 2026 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, ett uttalande om smarta glasögon. Det innehåller inga nya regler, men det slår fast en sak som berör varje arbetsplats: undantaget för privat bruk gäller inte när glasögonen används i yrkesrollen. Här går vi igenom vad uttalandet säger, vad det inte säger och vilka beslut ni som arbetsgivare, chef eller skyddsombud behöver ta.
Ett uttalande, inte riktlinjer
EDPB är det organ där EU:s dataskyddsmyndigheter samarbetar. Uttalandet antogs den 13 oktober 2026, och den svenska Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, berättade om det i en nyhet den 14 oktober. Dokumentet beskriver sig självt som EDPB:s ”preliminary reflections”, preliminära överväganden (punkt 1). Det är alltså varken riktlinjer eller bindande regler. I slutet skriver EDPB att mer vägledning kan behövas och att styrelsen ska fortsätta analysera frågan (punkt 35–36).
Med smarta glasögon menar EDPB bärbara enheter som ofta ser ut som vanliga glasögon eller solglasögon, med kamera, högtalare, mikrofon och program, inklusive AI för till exempel översättning eller att känna igen föremål (punkt 2). Uttalandet bygger på reglerna som redan finns, främst dataskyddsförordningen GDPR. Det nya är att EDPB pekar ut var de krockar med tekniken.
Varför glasögonen skiljer sig från en mobilkamera
Enligt punkt 7 gör glasögonen det möjligt att samla in personuppgifter nästan osynligt, eftersom de är svåra att skilja från vanliga glasögon. Vissa modeller har avancerade mikrofoner som kan spela in samtal i bakgrunden som bäraren inte själv deltar i. Kopplas glasögonen till ansikts- eller röstigenkänning bedömer EDPB att det innebär en hög risk för rättigheterna på allmän plats.
Punkt 21 lägger till något som är lätt att missa: funktioner som översättning och AI-assistenter kan vara särskilt osynliga för omgivningen. Den som står bredvid ser inte att en bild skickas för analys. IMY formulerar samma sak enklare i sina råd från mars 2026: att filma med smarta glasögon är som att hålla upp en mobil, skillnaden är att det är lättare att göra i smyg.
Privatundantaget gäller inte i yrkesrollen
Den som använder glasögonen för rent privata syften, till exempel delar en film med en vän eller översätter på semestern, omfattas inte av GDPR (punkt 13). Men undantaget ska tolkas snävt. Enligt punkt 14 gäller det inte om filmen sprids till ett obestämt antal personer på ett öppet konto i sociala medier, och inte om glasögonen används i officiell, yrkesmässig, politisk eller annan icke-personlig verksamhet. Då blir användaren personuppgiftsansvarig, ensam eller gemensamt med någon annan, och ska följa alla skyldigheter i GDPR, särskilt kravet på öppenhet.
IMY:s råd nummer 9 säger samma sak från andra hållet: använder ni smarta glasögon i verksamheten behöver ni följa GDPR. Undantag finns för journalistisk och konstnärlig verksamhet.
Uttalandet säger inte vem som är ansvarig när en anställd bär glasögonen i tjänsten. Enligt punkt 11 avgörs det av vem som bestämmer ändamål och medel. Vår bedömning: när arbetsgivaren köper in glasögonen eller tillåter dem i arbetet och bestämmer hur de används, är det i regel arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, inte den enskilda medarbetaren.
Tillverkaren och AI-tjänsten har eget ansvar
GDPR gäller för tillverkaren av glasögonen och för den som levererar en kopplad app eller tjänst, även när användaren själv omfattas av privatundantaget (punkt 16). AI-leverantören kan vara personuppgiftsansvarig, till exempel när den analyserar en bild där andra personer syns för att svara användaren på en fråga om omgivningen (punkt 17).
Punkt 18 är tydlig: de som är ansvariga får inte förlita sig på användarnas agerande för att uppfylla sina egna skyldigheter, till exempel att informera de människor som syns i bild. För en arbetsgivare betyder det omvänt att ni inte kan räkna med att leverantören har löst informationen till era kunder och kollegor åt er. Lampan på bågen är tillverkarens sak, er information är er.
Det här säger EDPB om arbetsplatsen
Arbetsplatsen nämns i två punkter. Punkt 10 räknar upp miljöer där glasögonen är särskilt känsliga, som vården, skolor och platser med barn, omklädningsrum, bad och toaletter. Om arbetsplatsen skriver EDPB att användningen kan väcka frågor om personalövervakning och om konfidentialitet för verksamhetens information, inklusive företagshemligheter och immateriella rättigheter. I sådana situationer kan inspelning vara olämplig eller förbjuden enligt nationell lag eller lokala regler.
Punkt 34 säger att vissa användningar kan vara förbjudna enligt straffrätt, civilrätt eller arbetsrätt, och att brott mot sådana regler beroende på omständigheterna kan göra att behandlingen inte heller är korrekt enligt artikel 5.1 a i GDPR. I Sverige kan det till exempel vara brottsligt att olovligen och i hemlighet filma någon på en toalett eller i ett omklädningsrum, påminner IMY i sina råd.
Längre än så går inte uttalandet när det gäller arbetsgivare. Det som följer om rättslig grund, information och MBL är våra slutsatser av svensk rätt och GDPR, inte EDPB:s råd.
Rättslig grund: samtycke räcker sällan
All behandling som omfattas av GDPR kräver en rättslig grund enligt artikel 6.1, och EDPB skriver att bedömningen troligen måste göras från fall till fall (punkt 27). Samtycke kan fungera, men det är svårt för tillverkare och tjänsteleverantörer att få ett giltigt samtycke från människor de inte har någon relation till. Ett samtycke som inhämtas efter inspelningen gäller inte, eftersom den rättsliga grunden måste finnas före och under behandlingen (punkt 29).
Berättigat intresse kräver enligt punkt 30 en noggrann avvägning mot de registrerades rättigheter och rimliga förväntningar. EDPB bedömer att det blir särskilt svårt att visa för vidare kommersiell användning utöver den tjänst användaren bett om, och för AI-träning, som omgivningen inte förväntar sig. Alla som berörs ska dessutom kunna invända.
Fem beslut innan glasögonen används på jobbet
Listan är redaktionens tillämpning av uttalandet, GDPR och medbestämmandelagen. Den är ett arbetsstöd och ersätter inte en egen bedömning.
- Var de får användas. Bestäm vilka rum och situationer som är fria från inspelning, till exempel personalrum, omklädningsrum, möten om personalärenden och lokaler där företagshemligheter hanteras. Punkt 10 ger stöd för att peka ut känsliga miljöer, och IMY skriver i råd 10 att verksamheter kan välja att förbjuda smarta glasögon. Bestäm också vad som gäller för besökare och konsulter.
- Hur omgivningen får veta. Den som syns i bild ska enligt artikel 13 i GDPR få information när uppgifterna samlas in. Förlita er inte på lampan på bågen. EDPB konstaterar i punkt 22 att dagens indikatorer lämnar många omedvetna. Bestäm i stället hur bäraren säger till innan inspelning och hur kunder och kollegor informeras skriftligt.
- Vilken rättslig grund ni har. Skriv ner ändamålet och grunden för varje användning. Vår slutsats: samtycke från anställda är sällan frivilligt, eftersom beroendet i en anställning gör det svårt att säga nej, och GDPR kräver att samtycke är frivilligt. Bygger ni på berättigat intresse krävs en dokumenterad intresseavvägning.
- Vilka lagrings- och AI-inställningar som gäller. EDPB uppmuntrar i punkt 33 att varaktig lagring stängs av som standard när glasögonen främst är byggda för realtidsassistans, att behandlingen sker på enheten där det går och att kontinuerlig inspelning och livesändning begränsas. Kontrollera i leverantörens villkor om bilder och ljud används för att träna AI. IMY varnar i råd 4 för att tillverkare ofta vill det.
- Samverkan och MBL när det rör personalen. Är ni bundna av kollektivavtal ska ni enligt 11 § medbestämmandelagen på eget initiativ förhandla med facket innan ni beslutar om en viktigare förändring av verksamheten eller av arbetsförhållandena. Vår bedömning: glasögon som kan filma kollegor eller användas för att följa upp arbetet kan vara en sådan förändring, men det avgörs i det enskilda fallet. Utan kollektivavtal kan 13 § ge förhandlingsplikt i frågor som särskilt angår fackets medlemmar. Ta med skyddsombudet tidigt. Hur förhandlingen går till beskriver vi i artikeln om MBL och AI på jobbet.
Exempel: servicebesöket som strömmas
Exemplet är påhittat. En fastighetstekniker bär smarta glasögon vid ett besök i en lägenhet och strömmar bilden till en kollega på kontoret. Samtidigt ber teknikern glasögonens AI-assistent att identifiera en komponent. I bild syns hyresgästen, ett barn och papper på köksbordet.
Här gäller inte privatundantaget, eftersom användningen är yrkesmässig (punkt 14). AI-leverantören kan ha ett eget ansvar för bildanalysen (punkt 17), men det fritar inte arbetsgivaren från att informera hyresgästen innan strömningen börjar. En rimlig rutin är att fråga först, rikta kameran mot det som ska lagas och låta bli att spara strömmen om den inte behövs.
Medarbetarens väg
En medarbetare som vill veta vad en chefs eller kollegas glasögon har spelat in i tjänsten kan begära ett registerutdrag om de uppgifter som behandlas om henne eller honom. Vad anställda har rätt att få veta när arbetsgivaren övervakar med teknik går vi igenom i artikeln om AI-övervakning på jobbet. Den här artikeln är allmän information och ingen juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
Källor och metod
EDPB:s uttalande är läst i sin helhet i originalversionen på engelska. Punktnumren i artikeln avser uttalandets numrerade stycken. Citat och sammanfattningar är våra översättningar.
- EDPB: Statement on Smart glasses, antaget 13 oktober 2026 (pdf) (öppnas i ny flik) – punkt 1–2, 7, 10–11, 13–18, 21–22, 27–30 och 33–36.
- IMY: Uttalande om smarta glasögon på EU-nivå, 14 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – publiceringsdatum och IMY:s sammanfattning av privatundantaget och tillverkarnas ansvar.
- IMY: Smarta glasögon – tio råd (öppnas i ny flik) – råd 1, 4, 6, 9 och 10.
- Sveriges riksdag: lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (öppnas i ny flik) – 11 och 13 §§.
- EUR-Lex: dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 (öppnas i ny flik) – artikel 4.11, 6.1, 7 och 13.
Listan med fem beslut, bedömningen av vem som är personuppgiftsansvarig i en anställning och teknikerexemplet är redaktionella tillämpningar. Artikeln bedömer ingen namngiven produkt och ger ingen juridisk rådgivning i enskilda fall.