ChatGPT spärrat på jobbet: Regeringskansliets AI-beslut och vad det betyder
Enligt Ekot och Regeringskansliets svar till SVT spärras webbgränssnitten för ChatGPT och Claude på tjänstedatorerna från den 26 oktober 2026. Medarbetarna hänvisas till Microsofts Copilot, medan viss åtkomst finns kvar via en intern plattform. Beslutet är inte först i sitt slag: enligt Ekot har Skatteverket och Statens institutionsstyrelse redan liknande spärrar. Här går vi igenom vad Regeringskansliet har beslutat, varför du inte ska lösa saken med ett privat konto och vad ett bra spärrbeslut bör innehålla – oavsett om du är anställd, chef, HR eller skyddsombud.
Vad Regeringskansliet har beslutat
Ekot rapporterade den 23 oktober att Regeringskansliet från och med måndagen spärrar AI-tjänsterna ChatGPT och Claude, så att de inte längre kan nås från personalens tjänstedatorer. I ett mejl till SVT skrev Regeringskansliet att webbgränssnittet för ChatGPT och Claude inte längre kommer att nås från tjänstedatorerna från den 26 oktober.
Uppgifterna i korthet:
- Vad som spärras: webbtjänsterna ChatGPT och Claude på tjänstedatorerna.
- Godkänt alternativ: Microsofts AI-verktyg Copilot. Enligt Ekot har Regeringskansliet höjt säkerheten i Copilot efter en översyn. Presstjänsten vill av säkerhetsskäl inte gå in på detaljerna.
- Undantag: enligt Ekot har en del av personalen fortsatt tillgång till ChatGPT och Claude via en AI-assistentplattform som Regeringskansliet har utvecklat själv. Spärren gäller alltså webbtjänsterna, inte språkmodellerna som sådana.
- Tidigare begränsning: användningen av AI-tjänsten DeepSeek var enligt Ekot begränsad redan innan.
Vi har inte hittat något pressmeddelande om spärren på regeringen.se den 27 oktober. Uppgifterna kommer från Ekot och från Regeringskansliets svar till SVT.
Skälet: tjänster utan avtal
Enligt Ekot har Regeringskansliets digitaliseringsdirektör avböjt en intervju och skrivit på intranätet att användning av AI-tjänster utan avtal kan få ”konsekvenser för vår informationssäkerhet”. Syftet med spärren är enligt Ekot att personalen ska använda de tjänster som Regeringskansliet har godkänt.
Lägg märke till vad skälet inte är. Det handlar inte om att ChatGPT eller Claude skulle vara sämre verktyg än Copilot, utan om vilka tjänster organisationen har avtal med och har granskat. Samma modeller finns kvar för en del medarbetare, men i en miljö som Regeringskansliet själv kontrollerar. Det är en arbetsplatsfråga om avtal och information, inte ett omdöme om tekniken.
Vill du jämföra verktygen i sig, och se vad som skiljer en konsumenttjänst från en tjänst som arbetsgivaren har tecknat avtal för, finns det i vår jämförelse av ChatGPT och Copilot för jobbet.
Fler myndigheter har spärrat AI-tjänster
Enligt Ekots kartläggning är Regeringskansliet inte ensamt:
- Skatteverket har infört en spärr, enligt Ekot.
- Statens institutionsstyrelse (SiS) har infört en spärr, enligt Ekot.
- Kronofogden bereder frågan inför ett kommande ställningstagande, enligt Ekot.
Ekots uppgifter säger inte i detalj vilka tjänster som spärras hos de andra myndigheterna eller vilka alternativ medarbetarna där har fått. Arbetar du på någon av dem är det därför din egen arbetsgivares beslut som gäller, inte Regeringskansliets.
Frågan om var myndigheters data hamnar när de använder tjänster i molnet är större än AI. Integritetsskyddsmyndigheten tar fram en vägledning om just det, och vi har skrivit om den i artikeln om molntjänster i offentlig sektor.
Gå inte runt spärren med ett privat konto
Den mest näraliggande reaktionen på en spärr är att öppna samma tjänst i den privata mobilen. Det är också den sämsta. Spärren på tjänstedatorn är bara den tekniska delen av beslutet. Själva beslutet handlar om att arbetsmaterial inte ska hamna i tjänster som arbetsgivaren saknar avtal med.
Klistrar du in ett utkast, ett mejl eller anteckningar från ett möte i ett privat konto händer tre saker:
- Materialet hamnar utanför arbetsgivarens avtal. Det är precis den risk som Regeringskansliets digitaliseringsdirektör pekade på.
- Arbetsgivaren tappar överblicken. Det blir svårare att följa vilken information som har lämnats till tjänsten och hur den hanteras.
- Du behöver följa arbetsgivarens regler. Vad som gäller för privata enheter och konton står i din arbetsgivares regler. Bryter du mot dem är det din arbetsgivares regler och bedömning som avgör följderna, inte en allmän regel.
I offentlig sektor kan arbetsmaterial dessutom omfattas av sekretess, och då är frågan än känsligare. Att spärren tekniskt inte når din mobil betyder alltså inte att det är tillåtet att använda mobilen för samma uppgifter. Är du osäker: fråga hellre än att gissa.
Frågor du kan ställa till arbetsgivaren
En spärr som kommer med kort varsel lämnar ofta luckor. Här är frågor du som anställd kan ställa till din chef, it-avdelningen eller HR:
- Vilket verktyg ska jag använda i stället, och är det godkänt för den sortens information jag arbetar med?
- Finns det undantag, och hur ansöker jag om ett om mitt arbete kräver ett annat verktyg?
- Vad gäller för privata enheter och privata konton när det handlar om arbetsuppgifter?
- Vad händer med det jag redan har sparat i den spärrade tjänsten, till exempel tidigare konversationer?
- Får jag utbildning eller stöd i det nya verktyget?
Är du skyddsombud kan du dessutom fråga hur bytet av verktyg har bedömts ur arbetsmiljösynpunkt och när du som skyddsombud fick vara med.
Vad ett spärrbeslut bör innehålla
Är du chef eller arbetar med HR och står inför ett liknande beslut, är de rapporterade delarna av Regeringskansliets upplägg en utgångspunkt: ett godkänt alternativ och fortsatt åtkomst för vissa medarbetare. Hur undantag prövas framgår däremot inte av rapporteringen. Ett tydligt spärrbeslut svarar på minst fyra frågor:
| Del | Vad beslutet säger | Regeringskansliet enligt Ekot och svaret till SVT |
|---|---|---|
| 1. Godkänt alternativ | Vilket verktyg som gäller i stället och vilken information det får användas till. | Copilot, med höjd säkerhet efter en översyn. |
| 2. Undantag | Vilka som behöver något annat, på vilka villkor och vem som beslutar. | En del medarbetare når ChatGPT och Claude via en egenutvecklad plattform. |
| 3. Skäl | Varför spärren behövs, i begripliga ord. | Informationssäkerhet vid tjänster utan avtal. |
| 4. Delaktighet | Hur skyddsombud och fackliga företrädare har fått vara med. | Framgår inte av de uppgifter som har publicerats. |
Den fjärde punkten har stöd i Arbetsmiljöverkets vägledning om AI på arbetsplatsen. Där står att du som arbetsgivare har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön och ska arbeta systematiskt för att förebygga risker för olycksfall och ohälsa. När AI införs tar vägledningen upp att se till att det inte skapas nya risker, att ge arbetstagare och eventuella skyddsombud möjlighet att medverka när AI-systemen undersöks och bedöms, både före och efter införandet, och att ge arbetstagarna de kunskaper och det stöd de behöver. När medarbetarna styrs över till ett annat AI-verktyg är det rimligt att se det som ett sådant tillfälle. Hur den fackliga samverkan ska gå till i övrigt avgörs av lag och avtal på din arbetsplats; fråga de fackliga företrädarna.
Två saker till hör hemma i beslutet: från vilket datum spärren gäller och vad som händer med material som redan finns i den spärrade tjänsten. Hur du som ansvarig exporterar, raderar och stänger åtkomsten steg för steg beskriver vi i guiden om att avveckla ett AI-verktyg på jobbet.
Den här artikeln är allmän information och ingen juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
FAQ
Får jag använda ChatGPT i mobilen när det är spärrat på jobbet?
Att spärren sitter på tjänstedatorn betyder inte att det är fritt fram att göra samma jobb i mobilen. Arbetsmaterial som du klistrar in i ett privat konto hamnar i en tjänst som arbetsgivaren inte har avtal med, och det var just det spärren skulle förhindra. Vad som gäller för privata enheter avgörs av din arbetsgivares regler, så fråga hellre än att gissa.
Varför spärrar myndigheter ChatGPT?
Enligt Ekot skrev Regeringskansliets digitaliseringsdirektör på intranätet att användning av AI-tjänster utan avtal kan få konsekvenser för informationssäkerheten. Syftet är enligt Ekot att personalen ska använda de tjänster som Regeringskansliet har godkänt, bland dem Microsofts Copilot.
Vilka myndigheter har spärrat AI-tjänster?
Enligt Regeringskansliets svar till SVT spärras webbgränssnitten för ChatGPT och Claude på tjänstedatorerna från den 26 oktober 2026. Enligt Ekot har Skatteverket och Statens institutionsstyrelse infört liknande spärrar, och Kronofogden bereder frågan.
Vad ska ett beslut om spärrade AI-verktyg innehålla?
Minst fyra saker: vilket godkänt verktyg som gäller i stället, vilka undantag som finns och vem som beslutar om dem, skälet till spärren och hur skyddsombud och fackliga företrädare har fått vara med. Lägg också till från vilket datum spärren gäller och vad som händer med material som redan finns i den spärrade tjänsten.
Källor och metod
Ekots artikel, SVT:s artikel, Computer Swedens artikel och Arbetsmiljöverkets sida är lästa den 27 oktober 2026. Regeringens pressmeddelanden är genomsökta samma dag utan träff om spärren; sammanfattningarna är våra.
- Sveriges Radio Ekot: Regeringskansliet spärrar AI-tjänsterna Chat GPT och Claude, 23 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – spärren från måndagen, syftet, Copilot och översynen, citatet från intranätet, DeepSeek, den egenutvecklade plattformen samt Skatteverket, SiS och Kronofogden.
- SVT Nyheter: AI-tjänster spärras på Regeringskansliet, 23 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – Regeringskansliets mejl om webbgränssnittet och datumet 26 oktober, Copilot och den fortsatta tillgången till språkmodellerna.
- Computer Sweden: Regeringskansliet spärrar Chat GPT och Claude, 23 oktober 2026 (öppnas i ny flik) – bekräftar spärren, Copilot, citatet och de andra myndigheterna med Ekot som källa.
- Arbetsmiljöverket: Användning av artificiell intelligens, senast uppdaterad 22 december 2025 (öppnas i ny flik) – arbetsgivarens ansvar, systematiskt förebyggande, nya risker och att arbetstagare och skyddsombud ska kunna medverka.
Listan med frågor och tabellen över ett spärrbeslut är redaktionella tillämpningar, inte Regeringskansliets eller Arbetsmiljöverkets text. Artikeln påstår inte att privat användning är olaglig och tar inte ställning till förhandlingsskyldighet i något enskilt fall.